Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur & Nöje

Nairobi ska få svenskt kulturhus

Go Down är kulturcentret som med svensk hjälp ska göra huvudstaden Nairobi lite vänligare. Det är inte myndigheterna som tar initiativet. Kraften kommer i stället underifrån.

Kan ett kulturhus lyfta ett nedgånget industriområde som hemsöks av föroreningar och kriminalitet? Den frågan ställer sig en grupp svenskar som nyligen landade i Nairobi i Kenya. Destinationen var varken nationalparken Masai Mara eller Mombasas stränder, utan Industrial Area, ett industriområde på fel sida av järnvägen söder om stadskärnan. De som rör sig på gatorna här gör det mest av nödvändighet. Den gröna staden under solen – Nairobis slogan – kunde inte vara mer opassande i ett område där inte ett träd kan växa på grund av det förgiftade grundvattnet.

Här ligger Go Down, ett av Afrikas mest ambitiösa kulturhus. Att använda gamla industrilokaler till kulturverksamhet är föga originellt men när Go Down öppnade för åtta år sedan var det unikt i Afrika. Joy Mboya stod för initiativet.

– Det fanns ingen större tanke med att etablera sig just här. Men vi hittade en lokal som passade och sedan har vi vuxit, berättar hon.

Flera hundra artister inom en rad olika kulturyttringar använder sig nu av Go Downs lokaler. För två år sedan fick man en möjlighet att köpa loss marken. Att flytta verksamheten har sedan dess inte varit ett alternativ.

– I stället ställer vi oss frågan: vad kan vi göra för att förbättra närområdet? Ibland kan besökarna inte komma hit för att de sitter fast i trafiken. Andra vågar inte komma hit för att de är rädda för kriminaliteten. Det vill vi förändra, säger Joy Mboya.

Nairobi är staden som växte upp kring den järnvägsstation som ligger ett stenkast från Go Down. Ett ord kan sammanfatta andan i den kenyanska huvudstaden: temporär.

Ironiskt nog är det bara britterna, stadens grundare, som haft en permanent vision om orten. Men just deras engagemang blev som bekant övergående och än i dag har de flesta som kommer till Nairobi ingen tanke på att bosätta sig där under en längre tid. Expats, indier och kenyaner är alla där av praktiska skäl (läs: jobb) vilket sätter sin prägel på den mer eller mindre obefintliga stadsplaneringen. Men detta håller på att ändras.

– En ny identitet börjar skapas. Hur ser den ut? Vi måste fråga oss vad det innebär att vara en urban person. Hur ser vår relation till staden ut? Hur skapar vi harmoni i staden? På olika håll växer dessa frågeställningar, menar Joy Mboya.

Just landägandet är centralt för att folk ska börja bry sig om sina egna kvarter, menar hon. I Go Downs fall började man titta på hur kulturcent­ret kunde påverka inte bara den egna tomten, utan även närområdet. Utan att förändra kontexten kan man inte nå framsteg.

Ett föredöme hittade hon vid ett Sverigebesök häromåret: Kulturhuset i Stockholm, vars chef Eric Sjöström är med på resan till Nairobi. Mboya slogs inte bara av hur mycket verksamheter som rymdes i huset, utan även av hur Kulturhuset dominerar sin placering vid Sergels torg.

Under en workshop berättar Eric Sjöström om de 10 000 kvad­ratmeterna och de 90 anställda som servar Kulturhusets besökare, som räknas i miljoner. Kenyanerna häpnar, och Sjöström låter bli att nämna budgeten. Det skulle bli absurt i sammanhanget.

– Man får en hel del perspektiv här. Det är slående vilka enorma privata initiativ som finns inom konsten här. Men kulturarbetarna verkar känna en frustration, deras konst är inte en del av Nairobibornas vardag, säger han.

På sikt är planen att White arkitekter ska rita en ny byggnad åt Go Down. Men först om ett par år vet vi vad det blir och hur den ser ut. Arkitekten Ulrika Stenkula förklarar att arbetet är en flerårig process.

– Vi pratar inte om arkitektur just nu. Nu samlar vi in information, och ser på processen ur ett brukarperspektiv. Vad finns det för önskemål från kulturutövarna? Det måste vi främst ta hänsyn till. Vårt bidrag till processen är att vi kan sortera kunskapen som vi tar in, säger hon.

Svenska kunskaper inom stadsplanering kommer till pass, enligt Ulrika Stenkula. Utmaningen i Nairobi är att koppla området till den näraliggande stadskärnan.

– Det finns en enorm potential i detta. Om det här området kan bli en integrerad del av staden kommer det att bli klockrent, säger hon.

För Joy Mboya är lösningen enkel:

– Det handlar om uppfattningar. Folk säger att det finns mycket kriminalitet här. De säger att det är omöjligt att ta sig hit på grund av trafiken. Men kan vi visa att det här är ett funkigt och coolt ställe, tror jag mycket kan hända.