Den tryckta dagstidningen behåller sin starka ställning. Alla utom storstadstidningar kan räkna med uppräknat presstöd.

Nättidningar och tidningar som riktar sig till personer med utländsk bakgrund kan numera räkna sig till dem som kan få presstöd. Presskommittén presenterade i Rosenbad på tisdagen sin tjocka lunta på 650 sidor, en lunta som på regeringens uppdrag lämnar förslag på hur det framtida statliga presstödet för dagspressen ska vara utformat.

Vad är det viktigaste utredningen kommit fram till?

- Viktigast är att vi kommit fram till att papperstidningen fortfarande har den centrala betydelse den haft i det svenska tidningslandskapet, säger Sören Thunell, presskommitténs ordförande.

Kommittén trycker också hårt på att behålla tidningsmomsen låg, det blir för tungt att ta ut den av abonnenterna i form av höjda prenumerationspriser.

Men utredningen innehåller inte bara bevarande inslag. De "offensiva förslagen" i utredningen handlar om nyetablering och tillväxt. Det ska bli lättare för fådagarstidningar att få stöd. Det tidigare kravet på 2.000 abonnenter sänks till 1.500.

- I det här fallet markerar vi att distributionssättet inte är det viktiga, utan innehållet. Därför ska nättidningar och tidningar för invandrare nu kunna få stöd.

Betyder det att DN:s nätupplaga kan få pengar hädanefter?

- Nej, DN har ju en samlad hushållstäckning på över 30 procent, där går gränsen.

Kommittén öppnar också för möjligheten att ge så kallade e-posttidningar stöd. Det är sådana man kan läsa på en elektronisk platta och ta med sig på bussen.

- Men även om vi skådar en bra bit in i framtiden, kommer den elektroniska distributionen att så småningom tvinga fram en ny utredning för just sådana medier.

Driftstödet räknas upp för alla tidningar utom storstadstidningar. Tidningar som Svenska Dagbladet i Stockholm och Skånska Dagbladet i Malmö får i stället sina driftstöd sänkta med 4,5 miljoner kronor. SvD får i dag ett driftsstöd på 65,5 miljoner kronor.

- Stödet har urholkats. Senast det räknades upp var 2001. Kommittén har tittat på marknadsutvecklingen, och även om vi hade velat behålla stödets reala värde för tidningar som SvD kan vi inte se hur det skulle kunna finansieras.

Kritikerna har sagt att utredningen "bidde en tumme" i stället för den nya kostym som det var tänkt.

- Vi har haft hearingar med journalister, som önskat sig en översyn av hela medieområdet. Men kommitténs direktiv har varit avgränsat, och jag tycker vi har närmat oss uppdraget så ambitiöst det bara varit möjligt.

Presstödet kostar staten en halv miljard kronor per år. Anhängarna menar att det gynnar mångfalden inom svensk press, medan de som vill ha bort stödet hävdar att medielandskapet - om än decimerat - till sin struktur skulle se precis likadant ut utan presstödet. Dagens mediesituation med nättidningar, kommersiell tv och ägarkoncentration har förändrats trots stödet, inte på grund av det, menar kritikerna.

- Skulle vi ta bort driftstödet betyder det att en miljon läsare skulle tappa sin dagliga tidning, kontrar Sören Thunell.

Ur presskommitténs slutbetänkande

* Driftsödet räknas upp för samtliga kategorier utom storstadstidningar.

* Driftstödet sänks för storstadstidningar med 4,5 miljoner kronor.

* Fortsatt driftstöd för tidningsföretag med mer än en tidning på samma ort. Minst 60 procent av tidningens innehåll ska vara redaktionellt.

* Gränsen sänks från 2.000 till 1.500 abonnerade exemplar för att berättiga till driftstöd.

* En trappa för driftstöd införs för fådagarstidningar.

* Principen om likapris inom ramen för presstödsberättigad samdistribution utvidgas.

* Ett tillfälligt distributionsstöd införs för att stimulera försöksverksamhet med elektronisk distribution.

* Dagstidningar som inte i huvudsak är skrivna på svenska kan berättiga till driftstöd.

* Driftstöd kan ges till dagstidning vars abonnerade upplaga helt eller delvis distribueras elektroniskt.