Kultur & Nöje

Nu är han sitt eget sexobjekt

Han tränar frenetiskt och är uppslukad av sport, porr och sig själv. Han håller hellre en selfiepinne i handen än en kvinna. Nu kommer den spornosexuella mannen – en ytlig revolution som går på djupet.

Manligheten befinner sig i kris. Det konstaterade överlevnadsexperten och tv-profilen Bear Grylls i en intervju helt nyligen. Enligt den före detta fallskärms­jägaren är samtidsmannen en vilsen ­krake som mest är intresserad av att twittra och på sin höjd skulle klara sig en eftermiddag om han knuffades ut i vildmarken.

Den ständigt kisande Bear Grylls har svart bälte i shotokan-karate och han kan döda sin egen middag. Bokstavligen talat. I tv-serien ”Born survivor” skär han huvudet av en ilsken orm som han sedan grillar över öppen eld.

Bear Grylls begår förmodligen hellre harakiri med en hemma­gjord gaffel än gråter offentligt. Men frågan är om inte denne karlakarl ändå skulle fälla en pytteliten tår om han fick ta del av den brittiska undersökning som konstaterar att män numera tillbringar mer tid i badrummet än kvinnor.


Foto: Alamy

Hur blev det så här? Hur kommer det sig att den moderna manligheten utvecklats så radikalt att en alfahanne som Bear Grylls verkar känna sig hotad som art?

Den engelske författaren och journalisten Mark Simpson var en av de första att lägga märke till denna process. 1994 gick han på en fest som arrangerades av det manliga livsstilsmagasinet GQ. Bland snittarna noterade han något fascinerade. De minglande männen doftade fantastiskt och deras hy hade en närmast självlysande lyster. Dessutom var de påtaligt intresserade av varandras skor.

– De verkade vara stolta över sin fåfänga, skriver Mark Simpson i ett mejl.

Just denna stolthet representerade någonting alldeles nytt. Det här var män som helt obekymrat trånade efter att bli trånade efter. Ett beteende som dittills varit strikt förbehållet kvinnan. Väl hemma författade Mark Simpson en text för den brittiska tidningen Independent där han lanserade begreppet metrosexualitet.

– Jag kunde konstatera att den traditionella maskuliniteten hade underminerats av konsumism och en medialiserad värld. Metrosexualiteten lyfte fram den fåfänga, passivitet och homoerotik som alltid varit en del av manligheten, men som samtidigt undertryckts. I någon mån är homofobi en biprodukt av samhällets imperativ att kontrollera mäns alla ”omanliga” drifter. Metrosexualiteten innebar slutet för heterosexualiteten med stort H, konstaterar Mark Simpson.


Guccis modevisning i Milano 2015. Foto:Antonio Calanni

Analysen var banbrytande. Ändå blev genomslaget begränsat. Det var först när Mark Simpson försåg sitt teoribygge med ett ansikte som begreppet exploderade som popsociologiskt samtalsämne.

– När jag skrev en text för Salon och introducerade metrosexualiteten för USA så använde jag David Beckham som posterpojke för trenden. Då förstod plötsligt alla vad jag menade.

Daniel Lindström är modechef på Café, en svensk livsstilstidning för män. Han förklarar att manlig fåfänga fortfarande var ett tabubelagt ämne mot slutet av 90-talet, även på hans egen redaktion. Detta trots att tidningen redan då närdes av den manliga skönhetsindustrins annonser. Han säger att välgroomade fotbollsspelare haft en avgörande betydelse för att skapa en acceptans kring manlig fåfänga.

– De har fungerat som ett slags estetiska ambassadörer. Män som engagerar sig i sitt utseende har alltid funnits i offentligheten. Jag tänker till exempel på David ­Bowie. Skillnaden är att fotbollsspelarna kommer från en macho­kultur. Killar ser upp till dem. Därför har de normaliserat fåfängan.


Fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg blev underklädesmodell. Foto: All over press

Under 00-talet bidrog tv-program som realityshowen ”Fab 5” och komediserien ”Will and Grace” till att göra metrosexualitet till något närmast folkligt.

Men Mark Simpson är besviken över nivån på det mediala samtalet kring begreppet. Han avfärdar det som tjatter.

– Ironiskt nog är metrosexualitet inte något ytligt. Det ­representerar en djupgående attitydförändring kring vårt förhållande till män och vad de är tillåtna att göra och känna.

För några år sedan noterade Mark Simpson att metrosexualiteten uppgraderats och blivit närmast sjukligt kropps­fixerad. Han lanserade då begreppet spornosexualitet.

– Det är produkten av den moderna mannens stora passioner: han själv, sport och porr.

Enligt socialpsykologen och mansforskaren Thomas ­Johansson har porren bidragit till en ännu tydligare förskjutning när det gäller mäns förhållande till fåfänga. Om fotbollsspelaren normaliserade egenkärleken så har porrstjärnan förvandlat den till religion. Detta eftersom ingen skulle få för sig att tvivla på hans maskulinitet.

– Att män rakar sina kroppar är i hög utsträckning kopplat till porrindustrins inflytande. Porren präglas i dag av väldigt vältränade kroppar, säger Thomas Johansson.

En symbolisk händelse i processen där metrosexualitet utvecklades till spornosexualitet inträffade när upplagan för den anmärkningsvärt puritanska träningstidningen Men’s Health gick förbi FHM, ett grabbmagasin med storbystade modeller på omslagen. Detta signalerade att den spornosexuella mannen är sitt eget sexobjekt och inte behöver några ­tuttiga brudar. Han åtrår sina egna svällande bröst i stället. Precis som Daniel Craig i en omtalad scen i Bondfilmen ­”Casino Royale” där han iklädd toktajta badbrallor stiger upp ur vattnet med sugande blick, minst lika yppig som Bondbruden Ursula Andress. Den spornosexuella mannen håller hellre en selfiepinne i handen än en kvinna. Fåfänga är i dag närmast att betrakta som en integrerad del av manligheten, åtminstone bland unga män i västra Europa. Men enligt Mark Simpson är hållningen fortfarande avvaktande i USA.

– USA har ett utpräglat nostalgiskt förhållande till maskulinitet som man inte gärna vill överge. Det sägs ofta att USA är ett religiöst land. Det stämmer. Men den religion som landet tillber är maskulinitet.


Baseballspelaren Daniel Norris är en lumbersexuell­ man. Foto: Katherine Williams

En manlig identitetskategori som svarar mot den amerikanska drömmen om klassisk manlighet är lumbersexualiteten. Den lumbersexuella mannen klär sig i denim, läder och flanell och bär sitt salongsansade skägg som den sista droppen vatten. Idealet är en romantiserad bild av den mytologiska ­figuren Paul Bunyan, en jättelik skogshuggare som enligt ­legenden skapade Grand Canyon när han släpade yxan efter sig.

I USA ses gärna lumbersexualiteten som en motreaktion på metrosexualiteten. Men Mark Simpson menar att den metrosexuella mannen snarare krattat manegen för skogshuggarna genom att öka förståelsen för manligt identitetsexperimenterande. Då det i huvudsak är vita män från en urban övre medie­medelklass som intresserar sig för lumbersexualitet är det frestande att applicera ett klassperspektiv på fenomenet. För en man som sippar årgångsespresso erbjuder den ruffiga knegarlooken en möjlighet att distansera sig från skamkänslorna över sin privilegierade tillvaro. Skogshuggarattribut kan också signalera kärv autenticitet för en stillasittande kontorsråtta som sörjer att han inte kan ge uttryck för sin maskulinitet.

I en essä i The Atlantic påpekar dock Willa Brown att lumbersexualiteten inte ska ses som en spegling av genuin arbetarkultur. Snarare är det en konstruktion av storstadsjournalister och annonsörer som säljer en dröm om manlighet.

När det gäller spornosexualitetens framväxt så finns det däremot en direkt koppling till arbetarklassen, enligt Mark Simpson.

– Historiskt sett har den arbetande mannens enda tillgång varit hans kropp. I dag arbetar han på sin egen kropp i gymmet och utformar den till en produkt, i stället för att knega i fabrik. Dokusåpan ”Geordie shore”, den brittiska versionen av ”Jersey shore”, utspelar sig i nordöstra England där varvsindustri och gruvnäring ersatts med konsumism och spornosexualitet.

Hur ser då framtidens maskulinitet ut? Enligt Daniel Lindström finns det indikationer på att könen kommer att närma sig varandra ytterligare på ett estetiskt plan med ett alltmer androgynt mansideal som resultat. Mark Simpson påpekar emellertid att androgynitet redan är högst närvarande i den moderna manligheten.

– Metrosexualiteten representerar en inre androgynitet. Bland unga män är det ganska vanligt att blanda en yttre maskulinitet med feminina karaktärsdrag. Skönhet betraktas i allt högre grad som något könsneutralt.

Daniel Lindström är nyligen hemkommen från modevisningar i London, Milano och Paris. Där var manlig androgynitet den stora trenden.

– Killarna såg ut som tjejer. Under visningen för hösten 2015 så valde Gucci att visa upp en man med långt hår som var oerhört skör, iklädd blus med spets. Och varför inte? Varför ska det vara så uppdelat. Jag har aldrig använt kjol. Men jag kan tänka mig att det är asbekvämt.

Vilken blir då kvinnans roll i den här utvecklingen? Ser vi en framtid där den hypernarcissistiska mannen med hjälp av selfies och sociala medier är självförsörjande på bekräftelse? Det tror inte Daniel Lindström.

– De allra flesta har en publik i åtanke när de står och gör sig fina framför spegeln. I grunden handlar alla dessa ritualer bara om att hitta en partner.

Mark Simpson har noterat att vissa feminister blir provocerade av manlig självobjektifiering.

– Jag kan tänka mig att det även i dessa kretsar finns en hemlig föreställning om att maskulinitet är något tidlöst och statiskt. Något som alltid går att skuldbelägga.

 


 

Fler artiklar:

  • Skägget är den största utseendetrenden för män de senaste tio åren. Men vad händer med mannens ansiktsbehåring nu när vi nått ”peak beard? Till artikeln
  • Mitt i ordflödet uppstår en reva i den moderna alfahannens kostym. Till Catia Hultquists krönika
Ordlista. Manliga ideal

Metrosexualitet

Begrepp myntat av den brittiske författaren och journalisten Mark Simpson 1994. Det är en sammansättning av metropolitan och heterosexual och beskriver en man som är mycket intresserad av kläder och sitt yttre. Enligt Simpson flockas de i storstäder eftersom det är där de bästa butikerna finns. Den ursprungliga definitionen är sexuellt mångtydig.

Spornosexualitet

2014 konstaterade Mark Simpson att metrosexualiteten utvecklats till spornosexualitet, en korsbefruktning av det breda manliga intresset för sport och porr. Den spornosexuella mannen fokuserar mindre på kläder och är framför allt intresserad av att skulptera sin egen kropp. Selfies och sociala medier är ett viktigt redskap i processen.

Lumbersexualitet

En sammanflätning av lumberjack (skogshuggare) och heterosexual. Begreppet populariserades i början av 2015. Den lumbersexuella mannen klär sig i flanell och bär skägg. Somliga ser detta som en motreaktion på metrosexualiteten. Många har gjort kopplingar mellan lumbersexualiteten och björnrörelsen, en subkultur inom hbtq-samhället. I USA finns numera Lumbermatch, en dejtingsajt för alla som fascineras av den manliga identitetskategorin.

Testa dina kunskaper om manligt ideal i DN:s quiz