Den statliga inkomstgarantin för konstnärligt verksamma försvinner, och ersätts av fler stipendier.
Förändringen innebär att pengar omfördelas. I dag har 157 konstnärer, formgivare, författare och skådespelare en garanterad inkomst på 18 000 kronor i månaden. Det statliga stödet minskar med inkomster från andra håll; i dag är utnyttjandegraden av de statliga pengarna ungefär 50 procent. Stödet fördelas i dag av Konstnärsnämnden och Författarfonden.
Konstnärsnämndens ordförande Ingrid Elam är positiv till regeringens förslag:
- Jag ser inte att det skulle vara en katastrof om garantin försvann. I dag upprätthålls platsen i garantin även om man inte utnyttjar den. Riktade långsiktiga stipendier, på fem eller tio år, kan ändå ge få arbetsro. Man kan hinna etablera sig eller hitta arbetssätt som fungerar, säger hon till DN.
Ett annat nuvarande problem är inkomstberäkningen, eftersom en konstnär med egen firma kan ha stora inkomster utan att ta ut lön.
- Det där är en öm punkt. Systemet skapades innan det var vanligt att ha eget. I dag är det många som har det – dock inte skådespelare eller klassiska musiker, som oftare är anställda, säger Ingrid Elam.
Författarfondens vice ordförande Mats Söderlund, tillika ordförande i Författarförfundet, är däremot mycket kritisk till förändringen av inkomstgarantin.
- Begränsade stipendier behövs också, men inkomstgarantin skapar en grundtrygghet för människor med konstnärlig integritet att våga sig på nyskapande satsningar eller ge sig in i djärva litterära projekt. Det är klart att systemet kan missbrukas, men som åtgärd kostar den ett visst belopp och frågar du mig om det är värt det svarar jag ja. Det handlar för regeringen inte om pengar utan om principer, säger Mats Söderlund.
De konstnärer som i dag har inkomstgarantin påverkas inte av förändringen som träder i kraft nästa år. I fredags tilldelades den ytterligare sex personer.