I Danmark har ministrarna i den borgerliga regeringen blivit kallade kulturhatare, men när landets 275 "livsvarige ydelser" blev ifrågasatta gick den dåvarande statsministern Anders Fogh Rasmussen emot sin partikamrater.
Han såg livstidslönerna som "en mycket rättvis ordning" för betydande konstnärer som inte kan leva på sitt konstnärskap.
I Sverige däremot ska den statliga garantilönen, konstnärslönen kallad, successivt göras om till stipendier, enligt regeringens kulturproposition.
- Inkomstgarantin omfattar 157 konstnärer och lämnar alla andra utanför. Jag vill låta fler än 157 få möjlighet att utveckla sitt konstnärskap, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).
Hur dessa stipendier ska se ut kan ingen säga i dag, men regeringens inställning är att de ska delas ut som ersättning för ett arbete, inte som en retroaktiv och livslång belöning för ett betydande konstnärskap.
- Om principargumentet är att det inte ska finnas utrymme för konstnärsbelöningar, för rena stipendier, så är det sensationellt. Det är en väldig stark avvikelse från hela det konstnärliga ersättningssystemet som är uppbyggt kring att rena kvalitetsbedömningar ska vara grundvalen, säger Svante Beckman, professor och forskare i bland annat kulturpolitik vid Linköpings universitet.
Konstnärsnämndens styrelseordförande Ingrid Elam har uttryckt sitt stöd för en omvandling till stipendier. De nya stipendierna måste i så fall fylla samma funktioner som garantilönen, i synnerhet när det gäller att trygga konstnärernas ålderdom, menar Karin Willén, ordförande i Konstnärernas Riksorganisation. Hon lyfter fram Finland som exempel. Finland har aldrig haft konstnärslöner men beviljar varje år 35 nya särskilda konstnärspensioner till finska konstnärer som fyllt 60.
Även Susin Lindblom, förbundsdirektör på Dramatikerförbundet, framhåller den svenska garantilönens betydelse för dem som har en usel pension att vänta. Upphovsmän inom kommersiellt hopplösa grenar som exempelvis jazz, poesi och viss konst behöver stödet, menar hon.
- Vi har sagt att de nya stipendierna i så fall måste riktas till samma grupper, de kan inte göras om till stipendier för unga konstnärer, säger Susin Lindblom som vill att regeringen drar tillbaka sitt förslag.
- Det är så slarvigt gjort.
Konstnärsnämnden har tidigare framhållit att systemet med garantilön behöver moderniseras. Nämnden har velat ha en höjning av golvet och taket. Den konstnär som tjänar mer än 270 000 kronor om året får inte ut något av sin inkomstgaranti, den som tjänar 200 000 får ut mycket lite.
Men nämnden har också velat ha en anpassning till att systemet slår olika mot de konstnärer som är löntagare och de som har aktiebolag eller egen firma.
Karin Willén på KRO ser garantilönen som en statlig manifestation av kulturens vikt för ett samhälle.
- Jag tycker man ska se den som ett fantastiskt pris. Många bildkonstnärer har arbetat för det allmänna och gjort utställningar utan att få ordentligt betalt. De har gjort sig väl förtjänta av den här formen av pension.