Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att utreda begreppet ”öppenhet”. Men exakt vad uppgiften innebär är man ännu inte på det klara med.
Regeringen konstaterar att elektroniska tjänster kommit att spela ”en avgörande roll för såväl ekonomisk tillväxt, en livskraftig samhällsdebatt som för att underlätta människors vardag”.
Därför vill de nu utreda öppenhetsbegreppet.
Det låter lite luddigt?
- Det är lite luddigt. Det handlar om att försöka ta ett helhetsgrepp på de här frågorna. I grunden är det en konkurrensfråga – på vilka nivåer ska det finnas konkurrens på nätet? En stor del vi vill utreda handlar om vilket nät man ska ha tillgång till? Vilken kvalitet ska det ha?
Det säger Carl-Fredrik Wettermark, regeringskansliets expert på internet- och öppenhetsfrågor.
Han tillstår att uppdraget ännu är mycket löst utformat, men menar att det kommer att ta form under resans gång.
- Öppenhetsbegreppet används i ganska bred bemärkelse, det finns ett behov av att tydliggöra det. Vi utgår från ett brett perspektiv. En stor del av det här handlar om vad en internetuppkoppling egentligen utgör.
Utredningen ska, enligt Wettermark, ligga på flera plan: infrastruktur- , tjänste- och internetnivå.
Är målet att nå en standardisering av begreppet öppenhet?
- Nej, det vet jag inte än. Det får Post- och telestyrelsen (PTS) titta på.
Tankarna går till användarnas rättigheter. Hur öppet nätet ska vara för dem?
- Det kommer vi inte att beröra så där, men det kan bli en konsekvens av uppdraget. Men det handlar till exempel om tillgänglighet till tjänster. Man vill undvika en situation där nätet hackas upp. Det måste man vara väldigt skeptisk mot.
Tanken är att den nya utredningen ska kopplas till en tidigare om nätneutralitet, även den från PTS.
Den 31 oktober ska uppdraget vara slutfört.