I dag fattar regeringen beslut om en ny yrkesdansutbildning med hårdare elitinriktning och tuffare bortgallring av elever som inte håller måttet. Utbildningsminister Jan Björklund hoppas att utbildningen ska ge fler svenska dansare på Kungliga Operan.
I regeringens lagrådsremiss föreslår man att yrkesdansutbildningen ska undantas grundskolans normala regler.
I framtiden vill man att dansutbildningens elever ska antas efter färdighetsprov, inte efter skolbetyg som i dag. Först om två elever gör lika bra färdighetsprov kommer betyg att avgöra vem som antas.
Eleverna kommer att kunna gallras bort under utbildningens gång om de inte klarar kraven, antingen vid ett färdighetsprov inför högstadiet eller vid ett liknande test inför gymnasiet.
Klarar de inte kraven får de återgå till den vanliga grundskolan.
– Ska en fantastisk institution som Operabaletten fungera så måste vi ha en elitutbildning som leder dit, säger utbildningsminister Jan Björklund. Vi kan inte ha det vanliga svenska jantelagstänkandet om att alla ska få vara med. Då blir det ingen utbildning med tillräcklig kvalitet. De som går ut våra utbildningar i dag håller inte tillräcklig nivå för att jobba i våra baletter. I dag måste baletterna rekrytera utländska dansare.
Dansutbildning börjar redan från årskurs fyra. Timplanen utökas, läsåret förlängs och gymnastiklektionerna ersätts av dans.
– Experterna säger att vi måste börja vid tio eller elva års ålder. Annars är det för sent. Vi måste acceptera att grundskolans normala regler inte gäller. Här gäller i stället regler som är anpassade efter syftena, säger Björklund.
Lagrådsremissen kommer efter yrkesdansutredningens rekommendation om att det behövdes en statligt styrd och finansierad spetsutbildning inom modern dans och klassisk balett.
Regeringen har tagit fasta på utredningens förslag om färre elever i klasserna och mer individanpassad utbildning. Det betyder att utbildningen inte får ekonomiskt stöd relaterat till hur många elever de har i klasserna. Dansarna ska vara redo för yrkeslivet när de avslutar gymnasieutbildningen.
– Det blir en meningslös utbildning om det bara handlar om att det är kul att dansa balett eller att föräldrarna tycker att det är kul att deras barn dansar balett. De får inga jobb sedan, säger Jan Björklund.
Det första tecknet på att allt inte stod rätt till med svenska dansutbildningar kom 2007 när Madeleine Onne, dåvarande balettchef vid Kungliga Operan i Stockholm, ratade samtliga elever vid Kungliga svenska balettskolan. Jan Björklund medger att Onnes besked var en väckarklocka.
– Jag tror att den tidigare regeringen också insåg att den här utbildningen behövdes, men eftersom det är ett visst mått av elittänkande så blev det ideologiskt otänkbart för dem, säger Björklund.