Museet har visserligen kvar sin galgbacke och sitt hantverkshus plus de stora, autentiska attraktionerna (stadsmuren och Riddarholmsskeppet), men mycket har förändrats sedan museet stängde sommaren 2007. I samband med att Norrbro skulle renoveras beslutades att även museet skulle genomgå en rejäl ombyggnad och renovering. Femton miljoner kronor senare är det dags för nypremiär med nya ljud- och synintryck.
Tidigare gick besökarna rätt in i det kyrkliga rummet med speglar, tidstypiska målningar och musik. Det har försvunnit. I stället promenerar de över en vindbrygga och rakt in i det medeltida Stockholm. Man kan höra kor råma, hästar gnägga och andra ljud som hörde Stockholm till vid den tiden. Som kyrkklockor, vagnsgnissel och småprat i gränderna.
Väl innanför murarna kan man titta närmare på Jöns skomakare, som sitter vid sin läst. I alla fall ibland. Han syns nämligen bara 20 sekunder i taget genom så kallad peppers ghost-teknik. Samma sak gäller för kvinnan som kallas Sketna Gertrud Syltekona ett par meter därifrån. Hos syltekonan finns naturtrogen mat i form av aladåb, pastej och korvar. Aladåben är för övrigt tillverkad efter en gammal medeltida form och ser kusligt äkta ut.
Apropå äkta ser de tio nya dockorna, som tillverkats av Cathrine Abrahamsson, så realistiska ut att man tror att de ska börja gå eller tala när som helst. Som sjuklingen, nedsjunken på kullerstenen med ett plank som ryggstöd. På behörigt avstånd står en läkare för att ställa diagnos.
Tina Rodhe, som är projektansvarig för det nya museet, är mycket förtjust i sjuklingen. Hon har nämligen fått stå modell till just den dockan, som placerats vid stationenen kallad ”Läkekonsten”.
– Läkekonsten är en av våra nya stationer. Vi vill visa hur örter användes både i magin, matlagningen och läkekonsten, säger museichefen Solbritt Benneth.
En annan realistisk figur är ryttaren med sin fotsoldat på väg till slaget vid Brunkeberg 1471. Det var en av de stora strider som utkämpades i Stockholm under medeltiden då staden under långa tider var belägrad. Då gick det varken att komma in i eller ut ur staden och bristen på mat var stor.
Ryttaren, som sitter på en uppstoppad äkta nordsvensk häst, är utrustad med stångvapen. Med hjälp av detta kunde han slå ner andra ryttare från sadeln och dessutom strida i formation.
Hur många som stred vid Brunkeberg är oklart, men Tina Rodhe och Solbritt Benneth uppskattar det till mellan 5 000 och 6 000 man.
Tar man då med i beräkningen att Stockholm vid medeltidens slut hade mellan 5 000 och 7 000 invånare förstår man att detta slag hade stor betydelse. Inte bara för staden utan för hela riket eftersom det handlade om att lösgöra Sverige från Kalmarunionen och därmed danskarna.
Krig och vapen fanns med även i det gamla museet, men nu är det krigiska och religiösa tydligare. I det nyuppbyggda kyrkorummet hänger samma krucifix (som hittades i en gömma i Storkyrkan) som tidigare, men också konst inlånad från Historiska museet. Bland annat en del av ett altarskåp med en målning över Sankta Clara och jungfru Maria.
Utanför kyrkorummet går en korsgång som belagts med äkta medeltida tegel, något som gör museichefen Solbritt Benneth både glad och nostalgisk.
– Teglet är från utgrävningarna av Klara kloster som jag var med och gjorde 1982.
Teglet sparades i Stadsmuseets magasin i Frihamnen ”för säkerhets skull” och nu har det alltså blivit en korsgång. En mycket speciell sådan påpekar Tina Rodhe och visar tassavtryck på ett par av stenarna.
– Det var väl en hund som inte förstod att man inte ska gå på tegel innan det stelnat, säger hon och skrattar.
Apropå tegel står den gamla byggnadshyttan kvar. Den är ett uppslagsverk över medeltida mönstermurning och byggteknik och prov på stadier av kryssvalvsmålning à la Albertus Pictor. En svickel (fjärdedel) av valvet består av obehandlat tegel, nästa av putsat tegel, den tredje med konturer skissade på den vita putsen och den fjärde svickeln visar det färdiga resultatet gjort av muralmålaren Tite Edberg.
Medeltidsmuseet öppnar för allmänheten kl 14 söndag 24/1. Som till Stadsmuseet är det fri entré.