Storstadstidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet kan tappa närmare 50 miljoner per år när presstödet fasas ned. EU kräver att stödet ska ligga i nivå med landsortstidningarnas.
EU:s konkurrenskommissionär Neelie Kroes dom över det svenska presstödet för någon vecka sedan var entydig – stödet till de stora tidningarna måste ned till en lägre nivå på några års sikt. Landsortstidningarna får däremot ha kvar sitt stöd, eftersom de verkar på en avgränsad svensk marknad.
Detaljerna i beslutet blev offentliga nu i veckan, i och med att dokumentet skickades till regeringen.
I beslutet sågar Neelie Kroes det svenska presstödet – som funnits sedan 1971 – i småbitar:
• Det har inte lett till fler tidningar, tvärtom har det försvunnit företag. Stödet försvårar etableringen av nya tidningsföretag.
• Stödet har omöjliggjort priskonkurrens eftersom ett av kraven för att få stödet har varit att man inte fick hålla lägre pris än konkurrenterna.
• Kroes anser också att det inte finns något som tyder på att Stockholmsmarknaden inte skulle räcka för två prenumererade dagstidningar utan att man ger stöd. Det klassiska argumentet bakom presstödet – att mekanismerna i annonsförsäljningen gynnar förstatidningen på orten i accelererande grad – tillbakavisar hon också. Snarare finns det ett direkt proportionellt samband mellan upplaga och intäkter.
• Inte heller det svenska Konkurrensverket anser att presstödet är motiverat.
Att Svenska Dagbladet numera ägs av den norska mediekoncernen Schibsted, som har verksamhet i flera europeiska länder, gör också att stödet till tidningen ifrågasätts särskilt, eftersom det kan slå mot konkurrensen på EU-marknaden.
Det finns inga hinder för att det svenska statliga stödet förs över till Svenska Dagbladets systerbolag i andra länder, konstaterar Kroes, som också menar att de svenska storstäderna, i motsats till vad regeringen ansett, kan räknas som internationella marknader.
Internet har också förändrat det svenska medielandskapet och tillgodoser till stor del demokratiska behov som presstödet skulle värna.
EU-kommissionen kräver därför av den svenska regeringen att stödet till storstadstidningarna antingen tas ned till samma nivå som landsortstidningarna, det vill säga till omkring 16,9 miljoner per år, eller tas bort helt.
Med tanke på att det funnits under så lång tid går man med på att det fasas ned under en femårsperiod.
För Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet, som i år får maximalt stöd på 63,9 miljoner kronor var, innebär det ett stort tapp på 47 miljoner kronor.
Det motsvarar 10–20 procent av driftskostnaderna för tidningarna. Nu har regeringen tre månader på sig att yttra sig över EU-kommissionens beslut.