Svenska Wikipedia består av drygt 330.000 artiklar författade av
140.000 användare. Men bara 1.000 personer är verkligt involverade i
den nätbaserade encyklopedin.
Wikipedia är ett uppslagsverk som skrivs av sina användare. Vem som helst kan skapa artiklar och kontrollera det som ligger på sajten. Men majoriteten av alla brukare gör bara en eller två redigeringar.
- De allra flesta skriver anonymt. De går in, ser ett korrektur- eller faktafel, åtgärdar det men redigerar kanske aldrig mer. För att göra det krävs ingenting, man trycker bara på fliken ”redigera”, säger Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia Sverige.
Enligt honom görs majoriteten av alla redigeringar av en ”kärntrupp”:
- En halv procent av alla som redigerar står för fler än hälften av alla redigeringar. I augusti 2009 gjorde bara 151 personer över hundra redigeringar.
I den så kallade kärntruppen finns användare som har särskilda befogenheter. Wikipedias brukare kan delas in i följande kategorier:
- - Oregistrerade användare. Kan redigera efter förhandsgranskning. Identifieras som IP-nummer.
- - Registrerade användare. Innehar konto. Kan redigera utan förhandsgranskning. På svenska Wikipedia finns omkring 10.000 registrerade användare.
- - Tillbakarullare. Är personer som har fått ett extra verktyg: att rulla tillbaka artikeln till en tidigare version. Ett förtroende som kan delas ut efter en ganska kort period. Finns 103 stycken på svenska Wikipedia.
- - Administratörer. Kan rulla tillbaka artiklar, tillsätta och avsätta tillbakarullare, låsa, halvlåsa och låsa upp artiklar, radera artiklar, läsa och återställa raderade artiklar samt
- blockera/avblockera användare och IP-adresser. Kan vara anonyma. Omkring 100 på svenska Wikipedia.
- - Byråkrater. Kan (efter omröstningar) verkställa tillsättning av administratörer och byråkrater. De kan också ändra användarnamn. Är i dag åtta stycken. Kan vara anonyma.
- - IP-kontrollanter. Kan kontrollera vilken IP-adress en registrerad användare redigerar från. Kan inte vara anonyma eftersom de har tillgång till känslig information. Är bara två stycken på svenska Wikipedia.
- - Censorer. Kan radera material så att inte ens administratörer kan se det, och endast Wikipedias utvecklare har rätt att återställa det. Är i dag två stycken. Kan inte vara anonyma.
Enligt Lennart Guldbrandsson råder en missuppfattning om att administratörerna är de som bestämmer på Wikipedia.
- Så är det inte. De har tillgång till lite fler verktyg för att skydda databasen. Men makten ligger hos alla grupper.
Inte heller IP-kontrollanterna och censorerna tycker han har oförtjänt stor makt.
- De olika grupperna har olika typer av makt. Störst makt ligger hos dem som redigerar artiklarna. Tänk dig en fotbollsplan: alla som skriver är på planen. Alla andra är olika typer av domare som ser till att spelet är juste.
Ingen utnämning är på livstid. De två med lite fler verktyg, IP-kontrollanterna och censorerna, väljs om varje år.