FAKTA: Så funkar Wikipedia
Publicerat 2009-10-27 09:54
Svenska Wikipedia består av drygt 330.000 artiklar författade av 140.000 användare. Men bara 1.000 personer är verkligt involverade i den nätbaserade encyklopedin.
Wikipedia är ett uppslagsverk som skrivs av sina användare. Vem som helst kan skapa artiklar och kontrollera det som ligger på sajten. Men majoriteten av alla brukare gör bara en eller två redigeringar.
- De allra flesta skriver anonymt. De går in, ser ett korrektur- eller faktafel, åtgärdar det men redigerar kanske aldrig mer. För att göra det krävs ingenting, man trycker bara på fliken ”redigera”, säger Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia Sverige.
Enligt honom görs majoriteten av alla redigeringar av en ”kärntrupp”:
- En halv procent av alla som redigerar står för fler än hälften av alla redigeringar. I augusti 2009 gjorde bara 151 personer över hundra redigeringar.
I den så kallade kärntruppen finns användare som har särskilda befogenheter. Wikipedias brukare kan delas in i följande kategorier:
- - Oregistrerade användare. Kan redigera efter förhandsgranskning. Identifieras som IP-nummer.
- - Registrerade användare. Innehar konto. Kan redigera utan förhandsgranskning. På svenska Wikipedia finns omkring 10.000 registrerade användare.
- - Tillbakarullare. Är personer som har fått ett extra verktyg: att rulla tillbaka artikeln till en tidigare version. Ett förtroende som kan delas ut efter en ganska kort period. Finns 103 stycken på svenska Wikipedia.
- - Administratörer. Kan rulla tillbaka artiklar, tillsätta och avsätta tillbakarullare, låsa, halvlåsa och låsa upp artiklar, radera artiklar, läsa och återställa raderade artiklar samt
- blockera/avblockera användare och IP-adresser. Kan vara anonyma. Omkring 100 på svenska Wikipedia.
- - Byråkrater. Kan (efter omröstningar) verkställa tillsättning av administratörer och byråkrater. De kan också ändra användarnamn. Är i dag åtta stycken. Kan vara anonyma.
- - IP-kontrollanter. Kan kontrollera vilken IP-adress en registrerad användare redigerar från. Kan inte vara anonyma eftersom de har tillgång till känslig information. Är bara två stycken på svenska Wikipedia.
- - Censorer. Kan radera material så att inte ens administratörer kan se det, och endast Wikipedias utvecklare har rätt att återställa det. Är i dag två stycken. Kan inte vara anonyma.
Enligt Lennart Guldbrandsson råder en missuppfattning om att administratörerna är de som bestämmer på Wikipedia.
- Så är det inte. De har tillgång till lite fler verktyg för att skydda databasen. Men makten ligger hos alla grupper.
Inte heller IP-kontrollanterna och censorerna tycker han har oförtjänt stor makt.
- De olika grupperna har olika typer av makt. Störst makt ligger hos dem som redigerar artiklarna. Tänk dig en fotbollsplan: alla som skriver är på planen. Alla andra är olika typer av domare som ser till att spelet är juste.
Ingen utnämning är på livstid. De två med lite fler verktyg, IP-kontrollanterna och censorerna, väljs om varje år.
Visar 1-8 av 8. Per sida:
Vänstern styr? Nej, men otillbörliga innelägg måste dock raderas som är felaktiga, innehåller rasism och annat som är ett brott eller fel. Sådant får inte förekomma på Wikipedia, men inte heller någon annan stans. Däremot är det fritt fram för akademisk rappakalja som till 99% är obegriplig för de oinvigda på både svenska såväl som de resterande europeiska språken! :-)))
JJ, 21:41, 27 oktober 2009. Anmäl
Problemet med Wikipedia är två som jag upptäckt, det finns säkert fler.
1. Det skapas små grupper av personer som håller varandra om ryggen, och när någon "utifrån" skriver en kunnig artikel som någon i gruppen ogillar av något personligt skäl så gaddar gruppen ihop sig och saboterar kunskapsinnehåll och ser till att få författaren utslängd och blockerad från Wikipeida mm.
2. När det gäller mer politiskt känsliga artiklar (om nya stater etc) upptäcker man att det finns personer som bevakar (ev. på uppdrag) vad som skrivs i artiklarna och som agerar enligt ovan om något som ogillas skrivs, hur väl belagt med seriösa, vedertagna källor det än är.
Slutsatsen är att det inte alls går att lita på något som skrivs där. Tyvärr
Fd Wikipediaanvändare, 20:46, 27 oktober 2009. Anmäl
Jag håller med Victor F, den svenska versionen av Wikipedia är inte bra. Censur råder, vänstern styr.
Christine, 19:50, 27 oktober 2009. Anmäl
To Victor F. and Andreas: Excellent guys - as I should have written it myself! Why use the silly Swedish language when you have English! I do recommend scrapping it as quickly as possible and using the English version of Wikipedia is a good step in that direction!
John Wayne, 17:53, 27 oktober 2009. Anmäl
Välj den språkversion som passar bäst - det är ofta bra att jämföra flera! Själv gillar jag den tyska skarpt; artiklarna är inte lika långa som de engelska och har för det mesta ett bra faktainnehåll.
Johan, 16:50, 27 oktober 2009. Anmäl
Håller med. Läser aldrig på svenska wikipedia om det kan undvikas. För det mesta hittar man bara en halvdan översättning av den engelska artikeln.
Andreas, 15:30, 27 oktober 2009. Anmäl
Var har ni fått den här faktan ifrån? Enligt Wikipedia stämmer det inte alls.
Steve Jobs, 14:13, 27 oktober 2009. Anmäl
Använd inte den svenskspråkiga. Det är den engelska som gäller. Också om du söker artiklar om Sverige, så är de mer utförliga och mer riktiga i den engelska. Den svenska kan man vara utan.
Victor F., 13:58, 27 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
