De allmänna förslagen från utredaren Jan Rosén gäller för alla slags upphovsrättsliga avtal. Hans uppdrag har bland annat varit att se över enklare sätt att ingå kollektiva avtal för användning av upphovsrättsligt skyddat material på arbetsplatser, radio- och tv-bolag samt vid bibliotek och arkiv. Han kommer även med förslag om arbetsgivarens rätt till material som skapats av en anställd.

– Upphovsrätt uppstår hos upphovsmannen och kreatören, men disponeras typiskt sett hos någon annan, hos stora medieföretag och andra rättsinnehavare, sade Jan Rosén vid en pressträff i Rosenbad sedan justitieminister Beatrice Ask (M) fått delbetänkandet.

Hans ambition är att modernisera och förtydliga lagen så att den blir enklare att efterleva:

– Vi erbjuder legala instrument så att det kan ske på ett någorlunda smidigt sätt.

För till exempel bibliotek och arkiv ska det bli enklare att ingå avtal med rättighetsinnehavare.

– Vi vill få upp samlingarna på bildskärmen. Vi föreställer oss allting kommer att vara digitaliserat med tiden och måste kunna visas för den intresserade allmänheten.

Flera organisationer har efterlyst – och efterlyser – en tvingande lagstiftning för att stärka upphovsmännens ställning. De har inte fått Jan Roséns gehör. Att för alltid låsa avtalsvillkoren vid en viss tidpunkt fungerar inte i praktiken, menar han:

– Vi måste ha en större flexibilitet.

För konstnärsorganisationernas samarbetsorgan Klys är den föreslagna arbetsgivarregeln ett stort bakslag, det vill säga rätten till upphovsmannens arbetsresultat utan någon begränsning i tid.

Ett slag i luften, tycker Sveriges författarförbund om delbetänkandet. ”Nu blir det bara en vädjan till de stora mediekonglomeraten att uppföra sig”, säger förbundets ordförande Mats Söderlund i ett uttalande.

På samma spår är Svenska journalistförbundet med kritiken att förslaget försvagar frilansjournalisters och andra fria yrkesutövares position gentemot de stora medieföretagen.

Jan Roséns slutbetänkande är klart om cirka ett år.