Det är den norske arkeologen, uppfinnaren och it-mångmiljonären Hans Gude Gudesen som ställer upp med pengarna för att förverkliga Linn Ullmanns dröm om ett konstnärligt centrum vid Ingmar Bergmans gård Hammars på Fårö.
Norska författaren Linn Ullmann, dotter till den avlidne regissören, har under lång tid agerat främst på hemmaplan för att söka lösningar så att gården även fortsatt får hysa konstnärlig verksamhet. Enligt uppgift ska Hans Gude Gudesen, ofta i norska medier beskriven som ”Norges första it-miljardär”, ha hörsammat Ullmanns önskan efter att ha läst om hennes arbete i norska tidningen Dagbladet.
59-årige Gudesen är en omvittnat tillbakadragen person som de få gånger han framträtt i intervjuer propsat på att enbart uttala sig i egna gebitet teknologi. Han är utbildad arkeolog men har nått rikedom genom innovativ företagsamhet i främst Opticom, ett bolag han själv grundade och ledde och där man arbetade med minneskapacitet för datorer.
Företaget är i dag overksamt, medan utvecklingsarbetet lever vidare i dotterbolaget Thin Film Electronics.
Gudesen är uppväxt i Østfold, länet (fylket) som gränsar till Sverige och Bohuslän i söder. Och han är fortfarande bosatt där, i Fredrikstad intill Oslofjordens mynning.
Under studierna i arkeologi kom han att intressera sig för datalagring, då han såg ett stort behov av sådan teknik i takt med att högen av arkeologiska rön växte på hans forskarbord.
I mitten av 1980-talet strålade han samman med två amerikanska professorer med vilka han bildade it-företaget Benjamin Iterated Systems. Entreprenörsskapet var fött. Men idealiteten och ambitionen att se bortom pengar och framgång höll Gudesen fast vid.
– Gudesen är en idealist. Drivkraften hans är att få till något som kan förbättra världen. Det är inte pengarna som driver honom, sade en kollega till honom i en intervju i slutet av 1990-talet för norska tidningen Dagens Næringsliv.
Och själv har han kommenterat detta i en intervju för samma tidning i november 1999, i samband med att Opticom fått ett viktigt avtal med elektronikföretaget Intel i hamn.
– Det är inget att tala om. Det är ingen som ägnar sig åt sådant ett helt liv bara för pengar. Det är så ointressant, det är bara i Norge sådant ses som intressant, sade Gudesen, vid den tiden verksam i ett laboratorium han öppnat i Sverige.
I dag uppskattas hans förmögenhet till runt 400 miljoner norska kronor, motsvarande 488 miljoner svenska kronor – tillgångarna har gröpts ur av 2000-talets börsnedgångar.
I linje med sin livsinställning uppges Hans Gude Gudesen under en resa till Gotland och Fårö, föranledd av fastighetsaffären, ha tagit in på ”ett mycket enkelt hotell”. Sagespersonen ser mångmiljonären som något av en Ingvar Kamprad-typ, Ikeagrundaren, en karaktär med måttfullhet som drar åt det asketiska hållet.
Myt eller sanningen på kornet? Svårt att avgöra om en person som likt Greta Garbo skyr offentligheten. Gudesen ska hur som helst ”ha tagit bussen” till Bergmanauktionen på Bukowskis i Stockholm i september, där han suttit inkognito och följt budgivningen. Som han själv deltog i via bulvan.