Debatten kring hur stor plats ett public serviceföretag får ta på marknaden har gått varm i Storbritannien och på flera andra håll i Europa det senaste året. I takt med papperstidningsbranschens nedgång och mediernas expansion på webben har kritiken mot bland annat BBC trappats upp.
I Storbritannien har Newspaper Publishers Association, den brittiska motsvarigheten till svenska Tidningsutgivarna, bland annat starkt kritiserat BBC:s planer på nya mobilapplikationer.
- Det är inte första gången BBC försöker ta sig in på nya marknader och trampa ner kommersiella mediers ambitioner. I en tid då BBC fått hård kritik för sin expansion är det mycket nedslående att de lanserar tjänster som försvårar för de kommersiella medierna att tjäna på sina investeringar, säger organisationens ordförande, David Newell, till tidingen Guardian.
2008 stoppade tillsynsmyndigheten Ofcom BBC:s satsning på lokala nyhetssajter med motiveringen att medier med statligt stöd inte får konkurrera ut andra medier.
Såväl i Storbritannien som i Danmark har public serviceföretagen anklagats för att begränsa andra medieföretags möjligheter att ta betalt för material på nätet. I en intervju med nyhetsbyrån Ritzau säger mediekoncernen JP/Politikens vd Lars Munch att det inte är hållbart att ”ge bort dyrt producerade nyheter” men att det är svårt att ta betalt när publiken kan söka sig till ställen som är gratis. Den mest irriterande konkurrenten är public serviceföretaget Danmarks radio, DR, som också expanderat på webben.
Även den brittiska tidningen the Guardian vill ta betalt på nätet men menar att det är svårt så länge BBC låter publiken läsa nyheterna gratis. Mediemogulen Rupert Murdoch går så långt att han har hotat att stämma BBC när de ”stjäl” material från koncernen Newscorp. Koncernen har inlett försök med att ta betalt för sitt material på nätet, men störs av att exempelvis BBC refererar till deras artiklar och lägger ut nyheterna gratis.
Murdochs son, James Murdoch, sade till Sky News i augusti i fjol att BBC:s expansion är “skrämmande”.
- Expansionen av statlig finansierad journalistik är ett hot mot mångfalden och den oberoende journalistiken.
Problemet menar många experter är att public serviceföretag som BBC och svenska SVT och SR finansieras genom en tv-licensavgift. Debatten kring vad som faktiskt ska ingå i företagens uppdrag grundar sig i att det när public servicebegreppet etablerades bara handlade om radio och tv.
Redan 2004 startade den brittiska regeringen en utredning kring om BBC:s satsningar på nätet var förenliga med företagets uppdrag.
Sedan 2005 har EU-kommissionen tittat på om public serviceföretagen i bland annat Spanien, Portugal, Belgien, Irland och Tyskland agerar utanför sitt uppdrag – framför allt med fokus på digitala medier. I de flesta fall har kommissionen efterlyst att något typ av granskningsorgan upprättas för att kontrollera att företagen inte blir för dominerande på marknaden, och att man tydligare specificerar vad som ingår i public serviceuppdraget gällande nya medier.
BBC har i ett led att möta kritiken beslutat att halvera antalet webbsajter till år 2013. Beslutet är delvis en nödvändig besparningsåtgärd, men genom att lägga kraften på tv-program istället för webben hoppas både BBC och kritikerna på att andra medier får mer plats.
- Vårt misstag var att vi lät våra webbnärvaro breda ut sig för mycket. Vi måste vara mer fokuserade och göra det bättre, säger Erik Huggers, chef för BBC:s digitala satsningar, i en intervju med Guardian.
Han säger också att kritikerna haft en viktig poäng.
- Vi förstår att vi måste lämna större utrymme för andra aktörer.