I morgon, torsdag, har det gått ett år sedan Ipredlagen trädde i kraft. Med den kan upphovsrättsinnehavare gå till domstol för att försöka få ut namn på abonnenter bakom de IP-adresser som används vid illegal fildelning.
Ännu har inget fall avgjorts, men flera ärenden är aktuella och trots att bok-, film samt skivindustrierna hittills mött större motstånd än väntat hoppas de alltjämt på utslag i deras riktning:
– Det är en klar besvikelse att det tagit så lång tid; ännu har vi inte sett de resultat i domstolarna som vi hade räknat med. Men det beror på att det här är nytt och svårt och ska hanteras seriöst. Vi tror att det kommer att gå fortare när det första ärendet är avgjort – när domstolarna satt reglerna, säger exempelvis Lars Gustafsson, vd på Ifpi som är skivbolagens branschorganisation.
Hur har då Ipred påverkat allmänheten?
Allt som oftast vänder sig analytiker till företaget Netnods grafer för att försöka uttyda om fildelningen ökat eller minskat. Enligt dessa, menar åtskilliga, sjönk aktiviteten på internet raskt dagen efter Ipreds införande.
Internettrafikens minskade storlek noterades snabbt i diverse medier. DN.se skrev att ”Ipred ser ut att ha reducerat den svenska internettrafiken med över en tredjedel”. Med hänsyn till Netnods reservationer konstaterade artikelförfattaren dock att det är osäkert vad statistiken egentligen betyder.
Företaget utför mätningar på fem orter i landet där operatörer utbyter trafik med varandra. Under samtal med företagets vd Kurt Erik Lindqvist tidigare i veckan låg den på exakt 191 gigabit per sekund över mätpunkterna. I slutet av mars i fjol uppmättes den, enligt Lindqvist, till omkring 180 gigabit per sekund – för att i april sjunka till nivåer kring 120-130 gigabit/per sekund. (Dock är variationerna kraftiga. Här kan du själv se utvecklingen – grafen längst ned gäller för en tvåårsperiod.)
Men Netnod har hela tiden sagt att det inte går att dra några slutsatser utifrån ovanstående:
– Trafiken varierar över året. Dessutom är stor del av trafiken inte svensk – och svensk trafik passerar samtidigt i utlandet. Operatörerna kan också utbyta trafik direkt mellan varandra, säger Kurt Erik Lindqvist.
Alla håller dock inte med. Roger Wallis är professor i multimedia vid KTH och kallades in som expertvittne av försvarssidan under rättegången i The Pirate Bay-målet. Han tycker att graferna i alla fall kan ge en fingervisning:
– Vi får en uppfattning om att beteendet hos dem som laddar ned faktiskt förändrades efter första april. Man ser tydligt att trafiken gått ned för att sedan öka igen, säger han och menar att lagen inte lett till någon bestående förändring av beteendet på internet.
Enda skillnaden är att allt fler nu vill anonymisera sina gärningar på webben.
– Fler och fler köper anonymiseringstjänster. Folk betalar en summa för att inte kunna spåras. De flesta säger att de gärna skulle betala för lagliga tjänster, men de tror samtidigt att pengarna inte går till artisten. Då blir det så här, säger Wallis.
Måns Svensson, doktor i rättssociologi vid Lunds universitet och delaktig i projektet Cybernormer.se, bekräftar bilden av att allt fler internetanvändare går under jorden:
– Det i sin tur leder till att bekämpningen av grövre brottslighet har försvårats, konstaterar han.
Men det stannar inte där, framhåller Svensson. Enligt de första resultaten från Cybernormer.se har Ipredlagen inte heller lyckats minska den illegala fildelningen ”nämnvärt”.
I februari respektive september 2009 genomfördes undersökningar inom ramen för projektet för att mäta styrkan hos de normer som är för lagen. Resultatet visar att det sociala stödet för upphovsrätten i förhållande till fildelning är lågt – men att andelen ungdomar som aldrig fildelar trots det ökade från 22 till 39 procent.
– I den meningen har lagen haft viss effekt; fler unga människor avstår från olaglig fildelning i dag än vad som var fallet i början av 2009. Men de gör det av rädsla för att åka fast och bestraffas – inte på grund av att det sociala landskapet har förändrats. Ungdomarna köper inte de argument som lagen vilar på, säger Måns Svensson.
Även Sara Lindbäck vid Svenska antipiratbyrån menar att den nya lagstiftningen har dämpat den illegala fildelningen.
– Det i sin tur har fått de lagliga alternativen att växa, säger hon – men får mothugg av Måns Svensson:
– De förändringar av försäljning av musik och film som har lyfts fram som tecken på lagens framgång har mer med teknikutveckling och utvecklade affärsmodeller att göra, säger han.
Oavsett orsak kvarstår faktum: den lagliga försäljningen har ökat. Ett argument fullt tillräckligt för en industri som överlag anser att lagstiftarna gjort ett gott jobb med Ipred.
– Branschen har ju faktiskt gått upp; såväl den fysiska försäljningen som onlineförsäljningen ökar för första gången på sex år. Vi tror att Ipred spelar roll i det här.
– Rättsfallen tar tid men lagen har helt klart en allmänpreventiv betydelse, säger Lars Gustafsson vid Ifpi.
Han påpekar att de olagliga fildelarna ska veta att deras fall kan tas upp i domstol.
– Vi samlar kontinuerligt in bevisning som vi inte utnyttjar. Ett gott råd är att betala, det finns ingen anledning att använda olagliga alternativ, säger han och menar att även attityden till fildelning nog har förändrats under året som gått:
– Nu hör det nog inte till det mest feta att gå på skolgården och skryta om att man har hämtat musik olagligt. Jag tror också att om man gillar musik så tycker man nog att det är bäst att ge lite ersättning till artisterna.
Enligt Cybernormer.se ser det emellertid ut som om den illegala fildelningen kommer att fortsätta öka globalt. Dock inte lika raskt som streamad media.
– Det innebär att fildelningen kommer att ligga kvar på en fortsatt hög nivå men att den minskar i betydelse i förhållande till lagliga alternativ. Våra studier antyder att utvecklingen i Sverige följer ett liknande mönster, säger Måns Svensson.
Fotnot: Här kan du läsa lagrådsremissen, propositionen samt EU-direktivet som föregick Ipredlagen.