Parterna får också möjlighet att yttra sig om ett utkast till en sådan begäran.
Därmed behöver Ephone ännu inte lämna ut identiteten på personen bakom en server med ljudböcker.
De fem bokförlagen förlorade i hovrätten men fick prövningstillstånd i Högsta domstolen i januari.
Bokförlagen har krävt ut identiteten bakom ett ip-nummer från bredbandsoperatören Ephone. Bokförlagen hävdar att det fanns ljudböcker på en server och att böckerna var tillgängliga för nedladdning för allmänheten.
Bokförlagen fick rätt i tingsrätten men förlorade med minsta möjliga marginal i hovrätten som var maximalt oenig i sin dom. Målet avgjordes av fyra domare och röstsiffrorna blev 2-2. Därför blev ordförandens utslagsröst avgörande.
Kärnfrågan i hovrätten var om ljudböckerna på servern verkligen varit tillgängliga för allmänheten. Hovrätten ansåg att bokförlagen inte hade bevisat att allmänheten kunde komma åt ljudböckerna.
Målet är det allra första ärendet enligt Ipredlagen som infördes den 1 april i fjol. Bokförlagens anmälan lämnades in samma dag som Ipredlagen började gälla.
- Oväntat att det blev så här, säger Magnus Nytell, vd för ljudboksförlaget Bonnier Audio, som har lite svårt att förstå domen.
– Det är klart, det är en ny lagstiftning. Det är viktigt hur foten sätts ner åt olika håll eftersom det får effekter för framtiden. Vi tyckte det var ganska självklart att vi skulle få ut ip-adressen och att vi därmed kunde gå vidare, säger han.
Bo Wigstrand, vd för Ephone, ser Högsta Domstolens beslut som en seger. Ephone har tidigare begärt att EU:s domstol i Luxemburg ska få möjlighet att bedöma frågan.
– Vi gör bedömningen att det nu är klart att den här frågan kommer att skickas till Luxemburg. Och om EG-domstolen tar upp det kommer det betyda att man får se över hur Ipredlagen används i Sverige, säger Wigstrand.
Räknar du med att aldrig behöva avslöja identiteten på din kund för bokförlagen?
– Jag kommer att begravas med den. Man ska inte ta ut jättemycket i förskott men det här visar att man inte kan ha lagar där privatspanare ska göra den här typen av undersökningar. Det ska polisen göra, säger Wigstrand.
Han är samtidigt bekymrad över att processen blivit dyrbar för Ephone.
– Man kan väl säga att det är värt det men vi har lagt ner mer än en halv miljon på det här. Det kan man inte göra för varje kund. Men det känns som om vi gjorde rätt som tog strid för den personliga integriteten och för att alla ska känna sig trygga på nätet.
Daniel Westman, fildelningsjurist vid Stockholms universitet, gör också bedömningen att Ephonemålet är halvvägs till Luxemburg efter HD:s beslut.
- Det måste man nog säga, det tror jag helt klart. Uppenbarligen har HD gjort någon preliminär bedömning och kommit fram till att det mesta lutar åt att frågan ska skickas till Luxemburg. Jag har aldrig hört talas om att man tagit fram utkast till frågor och att det sedan inte blivit något, säger Westman.
Ephone och ljudboksförlagen ska ge sina svar till HD före den 5 juli. Om frågan sedan skickas vidare till EU:s domstol kan det ta lång tid, möjligen flera år, innan frågan slutligen avgörs.
– Om det här hade varit en seger för Ephone så skulle HD ha dömt till deras fördel. Men det här är fortfarande en öppen fråga, säger Kristina Ahlinder, vd på Förläggareföreningen.
– Däremot måste jag medge att det är en överraskande vändning. Upphovsrättshavarna har blivit kränkta och utnyttjar nu svensk lagstiftning för att få rätt. Men HD anser nu att rättsläget är osäkert och vill få saken utredd av EU:s domstol. Det är oväntat att den högsta svenska rättsinstansen känner sig osäker på rättsläget.
Magnus Nytell, vd på Bonnier Audio, ett av de anmälande ljudbokförlagen, tycker inte att målet ska skickas vidare till EU:s domstol.
– Jag är besviken och mycket förvånad över HD:s beslut. Juridiken i det här fallet verkar vara väldigt väldigt svår, säger Nytell som tycker att Ipredlagen är väldigt bra.
– Den känns rimlig och enkel så att vi kan se vilka som stjäl författarnas verk, men de verktyg som man måste använda verkar svåra att förena med lagstiftningen.
När bokförlagen före den 5 juli svarar på HD:s fråga om målet bör skickas vidare till EU:s domstol kommer de att säga nej.
– Vi vill kunna tillämpa svensk lagstiftning för att skydda upphovsmännens verk. Om det kräver att det går till Luxemburg så måste det väl bli så. Men för mig är det obegripligt att det är osäkert om det går att tillämpa den helt nya svenska lagstiftningen. Därför tycker jag att det här bör avgöras i Sverige om möjligt.