Svenska Wikipedia växer med omkring hundra artiklar om dagen och i takt med att allt fler använder uppslagsverket väcks också frågan: Går informationen att lita på?
Entusiasterna är många, men det är också kritikerna. Ett faktum inte minst Wikipedias artikelförfattare är medvetna om – samt angelägna att förekomma.
I likhet med andra projekt på internet vars ledord är öppenhet och tillgänglighet väljer Wikipedia att redovisa åtminstone delar av den kritik som riktas mot sajten. Bland annat berättas att Encyclopædia Britannicas förre chefredaktör Robert McHenry pekat ut faktorer som gör Wikipedia olämpligt att använda som källmaterial samt att uppslagsverket inte är en riktig encyklopedi eftersom en sådan ska inge ”auktoritet och pålitlighet”.
Att även Larry Sanger, en av grundarna till Wikipedia, vid ett flertal tillfällen uttryckt sig negativt framkommer dock inte. Så sent som 2008 riktade han i DN kritik mot sin egen skapelse.
- Det finns otroligt mycket intressant och användbart på Wikipedia men man måste granska texterna med kritiska ögon, sade han då.
Tidigare har han sagt att artiklarna helt enkelt håller för låg kvalitet: Dåligt språk, bristande faktakontroll och ren vandalism har gjort Wikipedia underlägset traditionella uppslagsverk, menar han.
Några av de problem med Wikipedia som brukar lyftas fram:
- Vem som helst kan skriva vilket öppnar upp för såväl medvetna som omedvetna fel.
- Artikelförfattarna är anonyma.
- Olika särintressen kan redigera artiklar så som bäst passar deras intressen.
- Källhänvisningar kan saknas.
- Källhänvisningarna som finns kan vara ytterst tveksamma.
Hur lätt det faktiskt kan gå snett visar inte minst historien om den amerikanska senatorn Edward Moore Kennedy. Kennedy sades efter installationen av Barrack Obama ha avlidit av ett slaganfall, vilket snabbt skrevs in i Wikipedia. Lika raskt spred sig informationen världen över som vedertagen ”fakta” – men visade sig ganska snart vara felaktig: senator Kennedy hade ännu några månader kvar i livet.
Trots det nyttjas encyklopedin ofta förbehållslöst och Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia Sverige, säger att hans känsla är att folk i allmänhet litar på Wikipedia.
- Trovärdighen är förvånansvärt hög. Vi har ju sett att lärare använder Wikipedia i undervisningen och allt fler forskare intresserar sig Wikipedia.
Ändå, påpekar han, bör läsaren förhålla sig kritisk till informationen:
- Vi förespråkar inte att man köper allt som står i Wikipedia, självklart ska man vara källkritisk. Men det gäller allt: Nationalencyklopedin, tidningar, bloggar, böcker.
För att underlätta granskning av artiklarna har Wikipedia vidtagit en rad åtgärder. Förutom att källor och litteraturhänvisningar ges finns även den så viktiga ”historiefliken”. Med hjälp av denna kan användaren gå tillbaka och se vilka ändringar som gjorts i artikeln, när de gjordes samt av vilket IP-nummer eller registrerat konto. Därutöver synkroniseras artiklarna i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis finns oftast texterna på flera språk att tillgå som gör att fakta kan jämföras.
- Ytterligare en sak vi har är Bybrunnen. Det är en ganska stor samlingsplats för diskussioner om vad som ska gälla i större sammanhang. Väldigt många måste vara överens för att något ska bli verklighet i Wikipedia, säger Lennart Guldbrandsson.
Arne Ekman, chefredaktör för Nationalencyklopedin, pekar på några av de skillnader som finns mellan de två uppslagsverken:
- På Wikipedia är det fritt fram för vem som helst att skriva. Vår metod är att kontakta kunniga personer och be dem skriva för oss. Vi sätter ut namn på alla längre artiklar, för de kortare kan man fråga efter författaren. Fördelarna är att vi får ett mer pålitligt material, vi filtrerar så att folk med tendensiösa åsikter inte skriver för oss.
- Sedan har vi språkredigering av artiklarna också; svenskan håller hög kvalitet.
Enligt Arne Ekman är vi förhållandevis dåliga på källkritik i Sverige.
- Tyvärr är det så. Här har skolan en stor uppgift. Vi vet att man gärna tar till sig första bästa information man finner då man googlar. Därför bör eleverna få lära sig att undersöka trovärdigheten i källorna. Det är skiljer sig inte från att man alltid fått lära sig
att allt som står i tidningen inte är sant.
Einar Spetz är bibliotekarie och har fördjupat sig i hur Wikipedia används på gymnasieskolor. Enligt honom är tidsfaktorn viktig då eleverna söker information – och då är kombinationen Google och Wikipedia i det närmaste oslagbar.
Han ser riskerna med materialet på internet, men påpekar att det samtidigt är ett utmärkt tillfälle att praktisera källkritiska metoder.
- En bra grundidé är att bedöma varje artikel för sig. Många är innehållsrika och läsvärda, och de leder vidare till andra källor.
Även han nämner fliken ”historia” som ett användbart sätt att granska artikelns tillkomst på. Och under ”diskussion” återfinns ofta diskussioner kring artikelns trovärdighet.
- Man ska veta att verktygen finns. Men jag misstänker att de används i väldigt liten utsträckning.
För honom är Wikipedia mer än bara ett uppslagsverk.
- Wikipedia är någonting nytt; det är ett ifrågasättande av vem som har rätt att förmedla kunskap i vårt samhälle. Men det medför också att man måste var en mer aktiv användare.