Källkritik behövs när du använder Wikipedia
Publicerat 2009-10-27 09:50
Wikipedia vinner mark. Men är det en encyklopedi att lita på? Och hur bör man förhålla sig till det användarbaserade uppslagsverket?
Mer om Wikipedia
Svenska Wikipedia växer med omkring hundra artiklar om dagen och i takt med att allt fler använder uppslagsverket väcks också frågan: Går informationen att lita på?
Entusiasterna är många, men det är också kritikerna. Ett faktum inte minst Wikipedias artikelförfattare är medvetna om – samt angelägna att förekomma.
I likhet med andra projekt på internet vars ledord är öppenhet och tillgänglighet väljer Wikipedia att redovisa åtminstone delar av den kritik som riktas mot sajten. Bland annat berättas att Encyclopædia Britannicas förre chefredaktör Robert McHenry pekat ut faktorer som gör Wikipedia olämpligt att använda som källmaterial samt att uppslagsverket inte är en riktig encyklopedi eftersom en sådan ska inge ”auktoritet och pålitlighet”.
Att även Larry Sanger, en av grundarna till Wikipedia, vid ett flertal tillfällen uttryckt sig negativt framkommer dock inte. Så sent som 2008 riktade han i DN kritik mot sin egen skapelse.
- Det finns otroligt mycket intressant och användbart på Wikipedia men man måste granska texterna med kritiska ögon, sade han då.
Tidigare har han sagt att artiklarna helt enkelt håller för låg kvalitet: Dåligt språk, bristande faktakontroll och ren vandalism har gjort Wikipedia underlägset traditionella uppslagsverk, menar han.
Några av de problem med Wikipedia som brukar lyftas fram:
- Vem som helst kan skriva vilket öppnar upp för såväl medvetna som omedvetna fel.
- Artikelförfattarna är anonyma.
- Olika särintressen kan redigera artiklar så som bäst passar deras intressen.
- Källhänvisningar kan saknas.
- Källhänvisningarna som finns kan vara ytterst tveksamma.
Hur lätt det faktiskt kan gå snett visar inte minst historien om den amerikanska senatorn Edward Moore Kennedy. Kennedy sades efter installationen av Barrack Obama ha avlidit av ett slaganfall, vilket snabbt skrevs in i Wikipedia. Lika raskt spred sig informationen världen över som vedertagen ”fakta” – men visade sig ganska snart vara felaktig: senator Kennedy hade ännu några månader kvar i livet.
Trots det nyttjas encyklopedin ofta förbehållslöst och Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia Sverige, säger att hans känsla är att folk i allmänhet litar på Wikipedia.
- Trovärdighen är förvånansvärt hög. Vi har ju sett att lärare använder Wikipedia i undervisningen och allt fler forskare intresserar sig Wikipedia.
Ändå, påpekar han, bör läsaren förhålla sig kritisk till informationen:
- Vi förespråkar inte att man köper allt som står i Wikipedia, självklart ska man vara källkritisk. Men det gäller allt: Nationalencyklopedin, tidningar, bloggar, böcker.
För att underlätta granskning av artiklarna har Wikipedia vidtagit en rad åtgärder. Förutom att källor och litteraturhänvisningar ges finns även den så viktiga ”historiefliken”. Med hjälp av denna kan användaren gå tillbaka och se vilka ändringar som gjorts i artikeln, när de gjordes samt av vilket IP-nummer eller registrerat konto. Därutöver synkroniseras artiklarna i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis finns oftast texterna på flera språk att tillgå som gör att fakta kan jämföras.
- Ytterligare en sak vi har är Bybrunnen. Det är en ganska stor samlingsplats för diskussioner om vad som ska gälla i större sammanhang. Väldigt många måste vara överens för att något ska bli verklighet i Wikipedia, säger Lennart Guldbrandsson.
Arne Ekman, chefredaktör för Nationalencyklopedin, pekar på några av de skillnader som finns mellan de två uppslagsverken:
- På Wikipedia är det fritt fram för vem som helst att skriva. Vår metod är att kontakta kunniga personer och be dem skriva för oss. Vi sätter ut namn på alla längre artiklar, för de kortare kan man fråga efter författaren. Fördelarna är att vi får ett mer pålitligt material, vi filtrerar så att folk med tendensiösa åsikter inte skriver för oss.
- Sedan har vi språkredigering av artiklarna också; svenskan håller hög kvalitet.
Enligt Arne Ekman är vi förhållandevis dåliga på källkritik i Sverige.
- Tyvärr är det så. Här har skolan en stor uppgift. Vi vet att man gärna tar till sig första bästa information man finner då man googlar. Därför bör eleverna få lära sig att undersöka trovärdigheten i källorna. Det är skiljer sig inte från att man alltid fått lära sig
att allt som står i tidningen inte är sant.
Einar Spetz är bibliotekarie och har fördjupat sig i hur Wikipedia används på gymnasieskolor. Enligt honom är tidsfaktorn viktig då eleverna söker information – och då är kombinationen Google och Wikipedia i det närmaste oslagbar.
Han ser riskerna med materialet på internet, men påpekar att det samtidigt är ett utmärkt tillfälle att praktisera källkritiska metoder.
- En bra grundidé är att bedöma varje artikel för sig. Många är innehållsrika och läsvärda, och de leder vidare till andra källor.
Även han nämner fliken ”historia” som ett användbart sätt att granska artikelns tillkomst på. Och under ”diskussion” återfinns ofta diskussioner kring artikelns trovärdighet.
- Man ska veta att verktygen finns. Men jag misstänker att de används i väldigt liten utsträckning.
För honom är Wikipedia mer än bara ett uppslagsverk.
- Wikipedia är någonting nytt; det är ett ifrågasättande av vem som har rätt att förmedla kunskap i vårt samhälle. Men det medför också att man måste var en mer aktiv användare.
Visar 1-10 av 21. Per sida:
WP fungerar överhuvudtaget inte. Det är uttalat att konsensus går före fakta, och det betyder att de som inte kan något alltid kan manövrera ut den som besitter kunskapen, om de bara når konsensus om den felaktiga uppfattningen. Alla faktafel i artikeln om FYROM/Makedonien är ett lärorikt exempel på det. Den som försöker rätta till dessa felaktigheter blir blockerad eftersom ett okunnigt gäng bestämt sig för att det skall stå fel i artikeln. Skrämmande!
WP-föraktare, 00:00, 1 november 2009. Anmäl
Robban, bra sagt. Jag köper allt det du säger :-)
Jean-Sol Partre, 09:10, 28 oktober 2009. Anmäl
Jag läser Wikipedia med lika stor försiktighet som jag läser DN och SVD(jag läser överhuvudtaget inte Aftonbladet eller Expressen). Jag är väl medveten om att det är en annan person som skrivit sina personliga åsikter.
De flesta köper rakt upp och ner vad som står, och det är oroväckande.
Robban, 08:40, 28 oktober 2009. Anmäl
Jag litar inte på Wikipedia, inte när det gäller fakta om olika religioner, politik, samhälle samt teknik. För det mesta så är ämnet inaktuellt, dvs det kommer från Nordisk Familjebok som gavs ut under 1800-talet oh fram till i början av 1900-talet och andra källor som saknar betydelse och är helt missvisande på olika sätt. T.ex. kan man inte lita heller på uppgifter om kända personer - då är det bättre att kolla i uppslagsverken eller att läsa en biografi om personen i fråga. Alltså man skall verkligen läsa på för att kunna begripa Wikipedia! Språket är en konstig och bitvis svårbegriplig akademiosk rappakalja inte minst på svenska utan även på engelska, franska, spanska och tyska - där får wikipedia tummen ner helt och hållet! Man skall nog ha ett bra språksinne samt vara förtrogen med akademiska vokabulär om man skall begripa Wikipedia, den fria encyklopedin - uppslagsverket heter det ju, inte sant? Skärpning om man får be!
JJ, 21:13, 27 oktober 2009. Anmäl
Problemet med átminstone den svenska wikin är att den bygger pá verifierbar sanning och uthállighet snarare än expertis.
Det förstnämnda: det viktigaste är att man hänvisar till _nágon_ källa, gärna flera stycken. Om de är sanna eller inte spelar mindre roll, antalet källor ger trovärdighet.
Om uthállighet: vissa särintressen är otroligt flitiga att bevaka sina artiklar. I exempelvis den engelska artikeln om Israel-Palestina-konflikten finns en mycket hängiven supporterskara som bevakar minsta formulering som kan tolkas som negativ för ena parten.
Jonas, 16:18, 27 oktober 2009. Anmäl
# Vem som helst kan skriva vilket öppnar upp för såväl medvetna som omedvetna fel.
- Jag förstår inte riktigt problemet. Vem som helst kan skriva till pop.vetenskapliga tidningar också. Men inte alla kommer att bli publicerad.. och samma sak är med Wikipedia.
# Olika särintressen kan redigera artiklar så som bäst passar deras intressen.
Hurså? Det måste ju först accepteras innan det går igenom. Har svårt att tro att någon kan lyckas med det. Vill gärna se exempel.
hm.., 15:14, 27 oktober 2009. Anmäl
"Bland annat berättas att Encyclopædia Britannicas förre chefredaktör Robert McHenry pekat ut faktorer som gör Wikipedia olämpligt att använda som källmaterial samt att uppslagsverket inte är en riktig encyklopedi eftersom en sådan ska inge ”auktoritet och pålitlighet”."
Inget uppslagsverk, varken Wikipedia eller Encyclopedia Brittanica, ska användas som källmaterial. Däremot kan man använda uppslagsverkets källor om de är redovisade.
Wikipedia är lika mycket en "riktig encyklopedi" som alla andra uppslagsverk.
Niklas, 15:07, 27 oktober 2009. Anmäl
Wiki har varit en god tanke och seriöst en gång i tiden. Nu är det risk att det blir elitiserat, av ett fåtal personer utan någon form av källkritik att skriva.
Så nej, WIki vinner inte mark i ett annat avseende. Risk att det blir sämre. NE är inte heller perfekt. Därför är det av stor vikt att Källkritik finns och att många fler får granska, även om det förekommer oseriösitet och ändringar som av folk som missbrukar sidan. Men den delen är försvinnande lite ändå.
Wikimania, 14:53, 27 oktober 2009. Anmäl
En fördel med WP är att de flesta förstår att det kan vara fel. Problemet med NE är att de framställer sig som en auktoritet. En bättre rubrik hade varit "Även NE innehåller fel och partsinlagor"
Jens, 13:52, 27 oktober 2009. Anmäl
Det finns massor som är felaktigt i Wiki, men så är det gratis, eller?
Petter Borg, 13:47, 27 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
