Du, jag och internet
Kampen som kan vinnas av öppenhetsivrarna
Publicerat 2009-07-22 09:12
Kampen om öppen källkod spelar en central – om än undanskymd – roll i debatten. Lika viktig är dock striden för öppna standarder. Och här väntas förespråkarna snart kamma hem segern.
Du, jag och internet
- Fler artiklar
- "Vi är internet"
- Internätet som vill bygga om EU
- Aktivism på nätet – i historien och världen
- Hackern - terrorist eller frihetskämpe?
- It-bubblan – en kapitalistisk kulturrevolution
- Kriget om den öppna källkoden
- Internet - forskningsprojektet som spårade ur
- Bakgrund och fakta
- Minnesvärda datum i nätets historia
- Bevingade internet-citat
- Om internet
Att öppen källkod har många fördelar tycks det råda en allt bredare enighet om. Med den kan alla som vill vara med och förändra och förbättra mjukvaran vilket ofta ger en både snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling.
Dock kommer sannolikt något som kallas för öppna standarder bli först med att slå igenom ordentligt. Och det kommer även den utan djupare datorkunskaper att märka av.
Begreppen öppen standard och öppen källkod klumpas ofta ihop, trots att det är två vitt skilda saker. Att källkoden till ett program inte är öppen noterar oftast inte gemene man – det som dock väcker irritation är när man inte kan logga in på banken eller använda sig av e-legitimation för att man råkar sitta framför ”fel” dator med ”fel” operativsystem.
Men med program som använder öppna standarder slipper man det. Där möjliggörs ökad samverkan mellan olika system vilket gör att användaren inte riskerar att stängas ute från webbplatser och funktioner.
- Ta exempelvis e-legitimationen som inte fungerar på alla operativsystem. Eller internetbankerna. Att man inte använder öppna standarder leder till att folk utestängs eftersom tjänsterna inte finns tillgängliga för alla plattformar. De som använder andra operativsystem – sådana som myndigheterna inte tänkt sig – förhindras att delta, säger Anders Lindbäck, ordförande för Svenska Linuxföreningen.
Han menar att det egentligen inte skulle innebära några större svårigheter att gå över till öppna standarder.
- Nej, det handlar främst om okunskap. Man tror att alla använder samma produkt.
En stor del av problemet, tror Anders Lindbäck, ligger i att myndigheter och kommuner inte förmår ta till sig den information som kommer från statens många delegationer och råd.
- Det finns ingen central statlig myndighet som har ett hårt grepp över hela den offentliga it-verksamheten. Och de som sitter i exempelvis e-delegationen är ofta höga chefer utan djupare kunskaper i ämnet.
Björn Lundell, forskare i datavetenskap vid Högskolan i Skövde och ordförande för organisationen Open Source Sweden, tror att vi snabbare kommer att nå en acceptans för öppna standarder än för öppen källkod.
- Steget är mindre rent tankemässigt. Det handlar om krav på programvaran, men också om krav på information, säger Björn Lundell.
I dag betraktar inblandade parter dock inte de öppna alternativen som en möjlighet, menar Lundell.
- Det finns en enorm omedvetenhet och det florerar en hel del myter och missuppfattningar. Många tror till exempel att det inte går att få support på öppen programvara, vilket är helt fel.
Läs mer: Kriget om den öppna källkoden
Visar 1-5 av 5. Per sida:
Det är väl ingen fråga om okunnighet utan om ekonomi. Självklart gör man programmen för den stora massa. Att det sen sitter någon enstaka %, om ens det, med unika operativsystem är för banken helt ointressant.
JB, 03:06, 26 juli 2009. Anmäl
Man ska standardisera på protokollnivå, inte på produktnivå!
mla, 15:21, 22 juli 2009. Anmäl
Att jag inte kan gå in på Nordea eller Skatteverket med e-legitimation via en dator med Ubuntu är väldigt irriterande. Jag hoppas att de här ändringarna genomförs omgående.
Bra att fokus sätts på tillgänglighet. Själv har jag i över tio års tid valt bank utifrån möjligheten att använda Gnu/Linux.
Join, 14:12, 22 juli 2009. Anmäl
Bra att en artikel om öppna standarder dök upp också.
Väldigt relevant är hur långt Norge har kommit på denna fronten; de arbetar nu på version 2 av reglerna för de filformat som offentliga myndigheter skall arbeta med.
Norska myndigheter kommer att vara ålagda att skicka dokument emellan sig eller till medborgare endast nyttjande öppna format. Då nämns endast format som HTML och PDF (för dokument att läsa) och ODF (för dokument att redigera eller behandla).
Öppna standarder hör i hop med Öppen källkod. Utan öppna standarder kan företag hålla sina kunder gisslan med filformatskompabilitet som maktmedel. Öppna filformat lägger makten över myndighetens, kundens eller medborgarens data i dennes händer. Och bara med öppna standarder kan öppen källkod konkurrera på lika villkår när det gäller att arbeta med den data som kunden faktiskt har.
ulrik, 13:02, 22 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.























