Konserthuset kan ta över Nybrokajen 11

Publicerad 2010-02-23 09:35

Foto: Per-Erik Adamsson Vem ska ta över Nybrokajen 11?

Läsarreaktioner

3 kommentarer
Bloggar

Läs mer:

Stan vill satsa på nytt konserthus

Bistert för de tre R:en

Kulturrådets makt delas på två myndigheter

Kulturpropositionen i korthet

Vad tycker du om förslagen till en ny nationell musikplattform?

Sture Carlsson, förbundsdirektör Statens scenkonst:
– Det positiva är att vi äntligen kommer till slutet av den segdragna historien om förändringen av Rikskonserters roll. Jag var förvånad över att man i direktiven anknyter till Statens musiksamlingar. Därför är det bra att utredningen varit modig nog att komma med ett alternativt förslag.
– Samtidigt är det alltid så att när man äntligen gör en sådan stor omorganisation är det en svaghet att man inte tillför några nya ekonomiska resurser. Men förhoppningsvis blir det mer musik och mindre administration för pengarna.
Utredningen om kulturregionaliseringen:
– Det kan innebära en mycket stor förändring av den statliga kulturpolitiken. Det beror på hur landstingen kommer att leva upp till kraven som ställs på dem. Det finns de bland mina medlemmar som är rädda för att de blir bortspelade i den väldiga förhandlingsapparat som nu måste till.
– Det är intressant att Kulturrådet får en sådan förstärkt roll och det får den i bägge utredningar. Kulturutredningen ville ju slå sönder Kulturrådet, dela upp det.

Fredrik Österling, vd Stockholms läns blåsarsymfoniker:
– Det vilar bland annat på de utredningar jag varit involverad i, dels orkesterutredningen och komponisterna i Sverige. I huvudsak är det väldigt vältänkt därför att man lyssnat på musiklivets signaler om en slimmad organisation där musiklivet självt producerar och inte Rikskonserter.
– I fråga om Nybrokajen 11 har vi tidigare varit kandidater till konsertsalen, ny lyfter utredningen fram konserthuset som ny kandidat. De framtida samtalen får visa vem som får bära det fria musiklivets förtroende i den här regionen.

Björn Stålne, fram till och med januari chef för Rikskonserter:
– Det jag beklagar är självfallet är att man inte bättre har tagit till vara den kunskap och expertis som finns i nuvarande Rikskonserter. Jag noterar samtidigt att det viktigaste har varit en förändring.

Fortfarande 63 miljoner kronor

De 63 miljoner som Rikskonserter erhöll fördelas nu så att 14 miljoner går till personal och administration till den nya statliga myndigheten som antingen döps till Statens musikverk eller till Statens musikplattform.

Antalet anställda beräknas till 10 kompletterade av ett konstnärligt råd, att jämföras med 40 anställda hos Rikskonserter.

Vidare går 25 miljoner till resurser för samarbetsprojekt i musiklivet av nationellt intresse. Pengarna bör i huvudsak disponeras av den nya myndigheten.

5 miljoner kronor förs över till Elektroakustisk musik i Sverige (EMS) som blir en självständig enhet, men inom ramen för myndigheten.

Kulturrådet förstärks med 19 miljoner, fördelade på 10 miljoner för fria musikgrupper, 6 miljoner till arrangörer, 1,5 miljoner för samverkan med komponister och 1,5 miljoner kronor i fonogramstöd.

Även Caprice records så kallade backkatalog räddas. Tidigare utgiven musik och den verksamhet som krävs kring detta överförs till den nya myndigheten.

Statens musikverk eller statens musikplattform? I en utredning presenteras två förslag till hur det svenska musiklivet ska organiseras när Rikskonserter läggs ner. Det kan bli Stockholms konserthus som tar över konsertsalen Nybrokajen 11.

På måndagen presenterade utredaren Eric Sjöström ”Utredningen om en nationell musikplattform” som gjorts på uppdrag av regeringen.

– Vi har utgått från att musiklivet ”kan själv”, säger Sjöström, som i vanliga fall är chef för Kulturhuset i Stockholm.

Med den tanken som princip föreslås att resurser från Rikskonserter, som ska vara avvecklat till årsskiftet, ska delas ut till det fria musiklivet.

Pengarna ska dels delas ut av kulturrådet, dels av den nya myndigheten som ska disponera 25 miljoner kronor. Den nya myndigheten ska enligt förslaget antingen heta Statens musikverk eller Statens musikplattform. Båda förslagen utgår från en omorganisation av Statens musiksamlingar.

Myndigheten ska få ett konstnärligt råd som ska fatta beslut om hur medlen ska fördelas. Rådet ska ha åtta ledamöter som utses av regeringen. På myndigheten ska 10 koordinatörer arbeta.

Målet är att ge publiken ett brett utbud av levande musik med hög kvalitet samt att tillgängliggöra ett musikaliskt arv för en bredare allmänhet. Mer precist handlar det om att ge utvecklingsmöjligheter till olika delar av den professionella musiken.

På måndagens presskonferens påpekade Eric Sjöström att den nya myndigheten till lika delar ska främja nyskapande musik och levandegöra kulturarvet.

Dekan Anna Lindahl som fungerat som utredningens sekretare framhöll att förslagen är musiklivets chans att driva egna projekt.

– Det handlar om att få fram dynamik och initiativ.

Två verksamheter från gamla Rikskonserter ska finnas kvar. Det handlar om EMS (Elektroakustisk musik i Sverige) och delar av skivbolaget Caprice.

Sammanlagt kommer de 63 miljoner kronor som förut tilldelades Rikskonserter fördelas så att 14 miljoner ska gå till personal, 25 miljoner delas ut av den nya myndigheten, 5 miljoner gå till EMS samt 19 miljoner till kulturrådet.

När Rikskonserter läggs ner blir Sveriges äldsta konsertscen, Nybrokajen 11, samt annexet Stallet lediga. Utredningen föreslår att staten ska ta initiativ till ett samtal med olika intressenter med förhoppningen att lokalen ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

– Det vore utmärkt om Stockholms konserthus kunde ta över och ha den som en lokal för jazz och världsmusik, menar Eric Sjöström.

DN har tidigare rapporterat att Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt hoppas att Länsmusiken och Stockholms läns blåsarsymfoniker får ta över Nybrokajen 11.

Annika Hamrud

annika.hamrud@dn.se

Läs mer: Comeback för Kulturrådet