Du, jag och internet

Kriget om den öppna källkoden

Publicerat 2009-07-22 06:25

Illustration: Stefan Malmquist

Full kamp rasar mellan nöjesindustrin och illegala fildelare. Men det är långt ifrån första gången grupperingar ryker ihop om öppenheten på nätet. På 80-talet inleddes en annan strid som ännu pågår – striden om öppen källkod.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

69 kommentarer
0 Bloggar

Fakta

Källkod. Instruktioner skrivna av en programmerare i ett visst programspråk (Exempelvis C++, Java eller BASIC). Färdig källkod omvandlas (kompileras) sedan oftast till maskinkod, som förstås av datorer.

Öppen källkod (eng. open source). Datorprogram där källkoden får användas, läsas, ändras och spridas fritt. Skapas och ändras oftast av en mängd olika individer, organisationer och företag som kommunicerar via internet, till skillnad från sluten kod som i regel skrivs, ägs och hemlighålls av ett enda företag.
Exempel på program och system skrivna i öppen källkod är fildelarprogrammet DC++, Operativsystemet GNU/Linux, webbläsaren Firefox, kontorspaketet Open Office och mediespelaren VLC.

Öppna format. Specifik form för lagring av data som får användas fritt av alla. Exempel: märkspråken HTML och XHTML, kontorsformatet Open XML, bildformatet PNG och dokumentformatet PDF (som släpptes fritt av Adobe 1 juli 2008).

Du, jag och internet

Det börjar med en laserskrivare.

Amerikanen Richard Stallman hade tidigare modifierat en äldre skrivare så att den per automatik sände ett meddelande till användaren när jobbet var klart, och nu ville han göra samma sak med den modernare varianten. Om han bara kunde få ut källkoden – vilken förenklat kan beskrivas som instruktioner för skrivarens programvara – så skulle det inte vara några problem. Men Dover, företaget bakom laserskrivaren, svarade med ett nej.

Ett nej som skulle komma att vända upp och ned på förutsättningarna för en hel industri.

Liksom många andra var Stallman trött på de multinationella bolagens dominans på marknaden. Det var ju inte så internet en gång fungerat; det var inte så det tagit form.

Då internet mötte dagens ljus var dess arkitektur öppen. Den fria miljön lade grunden för fortsatt utveckling och med tiden skapades en jätteindustri. Som så ofta förr såg dock de större aktörerna möjligheten till ökad profit, inte minst på mjukvarusidan.

Från att ha varit något som följde med köpet av skrivare och datorer kom programvaran att bli ett nödvändigt ont att betala extra för. Dominerande på marknaden blev giganter som Microsoft med sitt välkända Officepaket. Och inte nog med att paketet kommit att kosta pengar, så fort det skulle uppgraderas tvingades kunden plocka fram plånboken ännu en gång.

Det var det Richard Stallman värjde sig emot. Att inte på egen hand kunna gå in och ändra i källkoden skapade frustration – och en motreaktion.

Programmeraren Stallman sade upp sig från sitt jobb och startade 1983 GNU-projektet. Resultatet blev ett operativsystem bestående av fri mjukvara samt en mängd utvecklingsverktyg. Med GNU följde också GPL (general public license) som är den vanligaste licensen för öppen källkod.

Och han fick till nästan allt, Stallman. Allt utom kärnan. En kärna som finlandssvenske Linus Torvalds kunde presentera 1991: Linux.

I dag är GNU/Linux ett operativsystem som till största delen består av fri programvara. Ingår gör bland annat den kärna som Torvalds tog fram samt program från GNU-projektet.

Men GNU/Linux är mer än bara ett operativsystem. Framför allt är det ett av de bästa och mest hyllade exemplen på vad arbete genom fri programvara och öppen källkod kan åstadkomma.

Historien kan vara värd att dra sig till minnes i fildelningstider som dessa. För trots att vi väl aldrig debatterat öppenheten på nätet så flitigt som nu tenderar exemplet öppen källkod att hamna i skymundan – men striden mellan ”för” och ”emot” pågår fortfarande i det tysta.

Så vad är då öppen källkod?

Källkoden kan förenklat sägas vara instruktioner för datorns programvara eller mjukvara. Att den är öppen innebär att dess licens ger användaren rätt att modifiera programvaran samt distribuera den vidare. Öppen källkod ger alltså brukaren utrymme att förändra och förbättra allt från drivrutiner och operativsystem till ordbehandlingsprogram och webbläsare.

Förespråkarna menar att metodiken för utvecklingen framåt. Eftersom ett obegränsat antal människor kan hjälpas åt att ta fram nya innovationer ökar kunskapsbasen vilket driver upp kvaliteten. I fallet Linux sägs tusentals människor genom åren ha bidragit till kärnan. Linus Torvalds ska bara ha skrivit omkring två procent själv – en siffra som med den öppna filosofin ändå är att betrakta som relativt hög.

Ytterligare ett argument som brukar lyftas fram är att kostnaderna minskar då alla hjälps åt. I en studie som FN-universitetet i Maastricht presenterade 2006 framkom att det globalt hade lagts ned omkring 120.000 år på produktion av öppen källkod, tid som i pengar räknat skulle motsvara en årlig investering på 800 miljarder euro.

Bland idealisterna lyder dock det främsta argumentet att öppen källkod faktiskt är en förutsättning för internet som fenomen.

- Är det inte öppet så är det inte internet. Tittar man på nätets grundläggande struktur så ser man att det rakt igenom handlar om open source, säger Björn Lundell, forskare i datavetenskap vid Högskolan i Skövde och ordförande för organisationen Open Source Sweden.

Åtskilliga gånger har talet om öppenhet på nätet gjort att de senaste årens stridigheter mellan pirater och upphovsrättsindustri har jämförts med kampen för öppen källkod; inte minst synen på internet som en samlingsplats för alla är central i argumentationen.

Men det finns tydliga skillnader. Då de illegala fildelarna kämpar i motvind tycks förespråkarna för öppen källkod – efter otaliga duster med de multinationella bolagen – nu ha etablissemanget på sin sida.

I Nederländerna, det land i Europa som kanske kommit längst i frågan, ska samtliga myndigheter använda öppna standarder och öppen källkod. Direktiven kommer från centralt håll och även Sverige kan vara på väg i den riktningen.

- Huvudinriktningen från regeringens sida är att statliga myndigheter i det offentliga Sverige ska använda sig av öppna standarder och programvara som bygger på öppen källkod, säger Kenneth Hultgren, pressekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Björn Lundell hoppas att Sverige ska nå samma ståndpunkt som Nederländerna. Han menar att vi annars riskerar en katastrof:

- Om det som nu lagras i datorer blir oåtkomligt i framtiden kan vi förlora stora mängder information. Och frågan går att vända på: om vi inte kommer åt materialet om 200 år – varför då spara det?

Jenny Stiernstedt

jenny.stiernstedt@dn.se

Läs mer: Internet - forskningsprojektet som spårade ur

Kommentarer(69)

Visar 1-10 av 69. Per sida:

... och moderatorn tog bort fel meddelande..
"@Fjosok & Kalas" är fel, det skall stå:
"@Fjosok & JB"

matte, 11:20, 28 juli 2009. Anmäl

Jag ber om Ursäkt Kalas, skrev fel först...

matte, 12:35, 27 juli 2009. Anmäl

@Fjosok & Kalas:
Min mor köpte sig en laptop i början av sommaren, windows vista förinstallerat, jag installerade Mandriva Linux parallellt, gissa vilket som, för henne, som i praktiken aldrig använt en dator tidigare, är
* mest användarvänligt,
* enklast,
* kommer med flest program,
* kan per default öppna ALLA filer du kan tänka dig,
* enklast att uppdatera och installera nya program?
* kräver minst resurser av datorn?
inte f*n är det vista...

matte, 12:31, 27 juli 2009. Anmäl

Linux varianter som Ubuntu är tillräckligt lätta för att vem som helst ska kunna använda det, dock så finns det skillnader som man måste lära sig precis som man lärde sig windows en gång i tiden. Det är inte lätt att installera program om man försöker göra som man gjorde förut istället för att helt enkelt öppna "Lägg till/ ta bort program", har man gjort det är det bara att leta upp programmen man vill ha, kryssa för dem och trycka "Verkställ Ändringar" (vill du avinstallera, avmarkerar du rutan). Klart! Inte svårare än så.

open, 12:09, 27 juli 2009. Anmäl

@Kalas,
Löjligt. Försök inte att sammanlikna servrar med desktops.
Fjosok har helt rätt - Linux ÄR för svårt för gemena män i allmänhet, av den simpla orsak att det är "annorlunda" och att det är knepigt att få tag i samma program som "andra" använder.
Att det finns likadana och kanske bättre program bestrider jag inte, OpenOffice är ett alldeles utmärkt programpaket, vem bryr sig om att gränssnittel liknar Office 97? Tvtärtom, jag kör hellre OpenOffice än lider under MS's absurda nya gränssnitt på Office.
Virus och trojaner skrivs enbart för Windows så klart, eftersom det är där som pengarna är, och man kan få tag i kontonumre, bankinfo eller annat gott. Inte fan bryr proffsiga trojanskrivare sig om den 0.1% finniga ungdomer som lirar Linux på desktoppen.
När Linux någongång får fingret ut ordentligt och det blir färre distrinutioner och mindre förvirring, då blir det stort. Och då kommer trojanerne som ett brev på e-posten.
Jag tror starkt på OpenSource, skriver själv en hel del

JB, 03:22, 26 juli 2009. Anmäl

@Patrik
Jag uppskattar inte att du sätter ett citattecken kring en parafrasering av mig. Det får det att framstå som om jag sagt det du skriver.
I sak ser jag sedan att ditt inlägg redan bemötts av andra insändare jag kan instämma med.

Daniel S, 19:51, 24 juli 2009. Anmäl

"Linux är för svårt för Svenne Trähatt att sköta själv"
Uppenbarligen klarar ju Svenne Trähatt (alltså, det är du) att använda dagens nyhetes webbsida, som körs på Apache på Linux (se netcraft). Dessutom körs förmodligen fri mjukva och öppen källkod i flera routrar och brandväggar på vägen. Dessutom brukar de flesta klara av mobiltelefoner, webbläsare (som firefox) o.s.v. Så du har naturligtvis helt fel
Däremot är Windows för svårt för de flesta, visst de kan starta det, men det är f-n helt omöjligt att hålla alla installerade program uppdaterade, se även alla virusspridningar, att filer är default exekverbara även om de kommit i mail (bara de heter .exe) o.s.v. DET är svårt för de flesta.

Kalas, 19:21, 24 juli 2009. Anmäl

Öppen källkod är en fin idé men kommer aldrig bli något annat än en fin idé. Linux är för svårt för Svenne Trähatt att sköta själv (Ja, Ubuntu också) och Open Office ser ut som Office 97, typ. Så länge inte ett stort företag ligger bakom och kan erbjuda support och någon form av trygghet för en användare så har inte OS-världen en chans.

Fjosok, 15:27, 24 juli 2009. Anmäl

Tack DN för denna artikelserie! Bland gemene man finns det alltför lite kännedom om Internets uppkomst och funktion. Dessutom är det trevligt att se lite mer ingående artiklar (än enbart notiser) om öppen källkod i dagstidningar också!

JD, (Webbsida) 15:22, 24 juli 2009. Anmäl

När man ska jobba med något varelse handlar om löner, miljövervakning eller strukturmekanik så kommer man alltid hittat problem/fel/brister/otillräckliga funktioner i programvaran, är den öppen så kan man modifera själva och dela med sig till andra, det tjänar alla på (företag, privatpersoner och myndigheter) förutom möjligtvis mjukvaruföretagen.

David, 11:53, 24 juli 2009. Anmäl