Kulturens del av statsbudgeten har ökat de senaste 12 åren. Den nuvarande borgerliga regeringen har lagt mer pengar på kultur än S-regeringar gjort, visar DN:s genomgång.
Oppositionen med Leif Pagrotsky (S) i spetsen hävdar att den borgerliga regeringen är snål mot kulturen. När statsbudgeten presenterades kritiserade Pagrotsky att det bara blev 18 miljoner extra till kulturen efter kostnadsersättningar. Han ansåg att det finns ett finansiellt utrymme för att öka anslaget mer.
Men en jämförelse av budgetpropositioner från åren 1997–2010 som DN gjort visar att kulturens andel av kakan vuxit oavbrutet, och att de borgerliga fortsatt på den inslagna vägen. Reinfeldtregeringen lägger alltså procentuellt sett mer pengar på kultur än vad de socialdemokratiska föregångarna gjort.
Jämfört med Perssonregeringen 1997, när 0,59 procent av statsbudgeten gick till kulturella ändamål, är nu nivån uppe runt 0,8 procent. Kulturens andel av budgeten för 2010 backar något mot 2009, men det förklaras av regeringens krisåtgärder med tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningar som blåser upp den totala statsbudgeten, vilket gör kulturens kaka relativt sett mindre.
Förre kulturministern Leif Pagrotsky, numera socialdemokraternas kulturtalesman i riksdagen, anser det felaktigt att försöka mäta hur mycket man har satsat på kulturen genom att se till hur stor procentandel av budgeten som avsatts till just det ämnesområdet.
– Hur mycket man har avsatt av statsbudgeten är ett hopplöst mått att se till och fungerar inte eftersom det är siffror som hela tiden ändras. Det är ett skräddarsytt mått som inte säger något om hur mycket regeringen egentligen har satsat på kulturen.
Enligt Leif Pagrotsky, som är mycket kritisk till regeringens kulturutredning, har hela kulturfrågan stått stilla under de borgerliga partiernas tid vid makten.
– Det har inte hänt någonting mer än att vi har fått vändkors och spärrvakter på statens museer. När det var avgiftsfritt kom det betydligt fler besökare, men nu när regeringen har återinfört entréavgiften stängs befolkningen ute – från något som de varit med och betalat med skattemedel. Dessutom innebär regeringens kulturpolitik att vi kommer att få färre elever i de kommunala musikskolorna och att estetiska skolämnen nedprioriteras.
Över lag är det också små skillnader mellan de röda och de blå regeringarnas inriktningar när det gäller vad pengarna används till – socialdemokratiska regeringar har exempelvis lagt mer på fria grupper, medan de borgerliga satsat mer på institutioner som Operan och Dramaten.
Jämfört med politikerna i våra grannländer satsar svenska politiker dock betydligt mindre på kultur.
I Norge är kulturens andel 0,86 procent av statsbudgeten, förra året ökade man anslaget kraftigt med 10 procent, och målet är att den ska stå för 1 procent år 2014. Just kultursatsningen var en av valfrågorna som de rödgröna profilerade sig med, och de senaste fyra åren har man låtit kulturområdet växa med 2,5 miljarder kronor.
Enligt en genomgång som Riksteaterns tidning Nummer.se har gjort lägger danska staten 1 817 kronor per invånare på kultur 2009, norska staten 1 764 och Sverige 1106. Finland ligger sist med 952 kronor.