Kultur för hälsan eller kultur för att bekämpa populismen? Dessa var de två linjer som stod mot varandra i debatten när riksdagen sade ja till kulturpropositionen på måndagen.
Den rödgröna oppositionen menade i riksdagsdebatten att kulturutredningen varit onödig.
– Det är ett tunt dokument som mest föreslår nya utredningar, ansåg Leif Pagrotsky (S).
På det svarade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att utredningen visat på ett enormt behov av att diskutera, som till exempel nämnde hon Skuggutredningen.
De rödgröna ansåg att de gamla målen för kulturen har fungerat bra och att det inte finns någon anledning att ändra dem.
– Regeringen anser det gammalmodigt att värna tryckfriheten, att låta alla delta och att motverka kommersialiseringen, bevara kulturarvet och främja det internationella utbytet, menade Siv Holma (V).
På det svarade Anders Åkesson (C):
– De gamla målen är just gamla, vi har sett stora förändringar de senaste tio åren. Sverige är numera ett mångkulturellt land, vi ser effekterna av EU-inträdet och vi har haft en snabb teknikutveckling, framför allt med internet. Därför fanns många skäl att se över målen.
Flertalet borgerliga debattörer ville annars lyfta fram satsningarna på kultur för en förbättrad folkhälsa. De rödgröna menade att regeringen inte tar ställning utan ger upp kulturen och låter marknaden ta över.
– Klassklyftorna intresserar inte de borgerliga, menade Leif Pagrotsky. Vi behöver en stark kultur för alla för att motverka den populism som vi sett i våra grannländer och som vi nu upplever starkt, främst i södra Sverige.