Förra året vred Kulturfestivalen på ölkranarna och slog upp mattälten. I år öppnar man en marknadsplats. Festivalen blir mer kommersiell, men chefen Claes Karlsson opponerar sig mot jämförelser med Vattenfestivalen.
På den korta promenaden från Kulturhuset ner mot Operan hinner Claes Karlsson peka ut en staty som måste flyttas, en fontän som ska stängas av och gator som kräver trafikavspärrningar på kvällstid. I morgon drar Stockholms kulturfestival i gång och festivalarbetarna har ett logistiskt jättepussel framför sig.
Vid Gustav Adolfs torg kommer som vanligt den största scenen att stå. Claes Karlsson låter sig fotograferas framför statyn med utsträckta armar och visionär blick, som en festivalområdets fältherre. Men när han pratar om idén bakom Kulturfestivalen tonar han ner den storslagna hållningen och använder sig av ord som gemenskap, identitet och välkomnande.
– Festivalen ska vara tillgänglig för alla och inte spegla någon särskild nisch i samhället. Folk från Tensta, Solna och Östermalm ska känna sig lika hemma här, säger han efter att ha tagit sig tillbaka till Brunkebergstorg, där festivalen har sitt informationscentrum.
Vilken profil får då en festival som ska tillfredsställa alla? Risken är förstås att utbudet blir urvattnat. Småtrevligt kanske, men inte så spännande. Claes Karlsson är medveten om problemet och påpekar hur viktigt det är att Stockholms kulturfestival inte hamnar ”in the middle of the road”.
– Bara det att vi inför ett tema, i år finsk kultur, gör ju att en del av festivalen specialiseras samtidigt som mångfalden finns kvar.
Han nämner konstprojektet ”Tänk på döden”, där sex konstnärer utforskar vårt förhållande till döden, som ett exempel på en av programmets utmanande punkter som ska fungera sida vid sida med breda satsningar som Ted Gärdestad-hyllningen ”Jag vill ha en egen måne”, där bland andra Janne Schaffer, Miss Li och Marit Bergman medverkar.
Kultur och fest är enligt Claes Karlsson två av de tre pelare som festivalen står på. Den tredje är turismen. Och för att attrahera fler besökare utifrån utökas de kommersiella inslagen. Förra året började man sälja mat och dryck på festivalområdet och i år slår man vid Sergels torg upp flera tält med försäljning av bland annat designföremål, kläder och skivor.
Marknadsstånd, öl i plastglas, solglansigt matfett … håller Kulturfestivalen på att bli som den insomnade Vattenfestivalen?
– Nej. Vi gör det här för att vi vet att besökarna vill ha det. På Vattenfestivalen blev det kommersiella till slut alltför dominerande.
Claes Karlsson ser gärna att årets finska tema på Kulturfestivalen följs upp med andra teman kommande år.