Kulturminister Lena Adehlson Liljeroth tog farväl av 1970-talets kulturpolitik när hon presenterade den nya kulturpropositionen. Statens grepp om kulturen försvagas när regionerna ute i landet får bestämma mer själva. Konstnärslönen tas bort och en ny myndighet ska utvärdera och analysera kulturpolitiken. Kulturpropositionen ger besked om hur regeringen tagit till sig den senaste kulturutredningen och en indikation på hur kulturlivet ser ut 2011.
Den så kallade portföljmodellen är det stora huvudnumret i regeringens nya kulturpolitiska mål och den största förändringen man tar med sig från kulturutredningen. Portföljen ger mer lokalt självbestämmande över vart statliga pengarna till kulturverksamheter ska gå. Det kan gälla länsorkestrar, regionteatrar men även verksamheter utanför institutionerna.
Redan 2010 ges Skåne förtroende att fördela de statliga kulturpengarna mellan regionens institutioner. Men portföljmodellen är en så omfattande reform att den mer långtgående införs först 2011, med start i Skåne, Halland , Gotland och Västra Götaland. Även andra regioner kan få modellen 2011, om de i tid lyckas förhandla fram lösningar för hur kommuner och landsting ska ta gemensamt ansvar för kulturpolitiken.
Regeringen skriver i sin proposition att syftet med portföjmodellen är att ge flexibilitet och vitalisera kulturpolitiken och få in kulturen i fler samhällssektorer. Under hösten ska regeringen utreda vilka konsekvenser reformen kan ha på enskilda institutioner och på kulturlivet i stort och om det finns behov av lagändringar innan portföljmodellen träder i kraft.
I kulturpropositionen föreslås även en ny myndighet med uppdrag att analysera och utvärdera kulturpolitiken. Detta eftersom regeringen är missnöjd med Kulturrådets analyser på områden där rådet självt fördelar kulturstöd. Den nya myndigheten, fristående i förhållande till bidragsgivning och konstnärlig verksamhet, får ta över statistikuppdrag från Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Konstnärsnämnden.
Kulturbryggan inrättas med samma uppdrag som stiftelsen Framtidens kultur, vars löntagarfondpengar tar slut 2011, att ge stöd åt nyskapande kultur. Statens grundplåt är 25 miljoner kronor, lika mycket väntas privata, regionala och andra aktörer skjuta till.
Att kulturpropositionen föreslår att konstnärslönen tas bort har väckt starka reaktioner redan under helgen. Den livslånga inkomstgarantin omfattar 175 kulturarbetare, vilka i dag får vardera 18.000 kronor i månaden så länge de lever. De flesta är utnämnda av tidigare regeringar. Sedan 2001 är det Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond som då och då delar ut nya inkomstgarantier, men det kommer regeringen att stoppa från 2010. Så sent som förra måndagen garanterades sex konstnärer inkomst livet ut, bland dem bildkonstnärerna Anders Widoff och Beth Laurin. De sex kan vara de sista som tilldelas konstnärslön.
Regeringen föreslår också stora förändringar för det kulturministern kallar "de tre R:en". Riksutställningar och Riksteatern får förändrade uppdrag som innebär en mer stödjande och pedagogisk inriktning och mindre egna produktioner. Rikskonserter förlorar sitt statliga anslag från 2010. Istället ska stödet fördelas mellan många aktörer i det fria musiklivet som ska få en ny plattform.
Trots att Regeringen slår fast att en kulturpolitisk grundbult är att kulturen ska få vara fri, tar man bort målet från 1974 att kulturen ska motverka kommersialismens negativa verkningar. Kulturen är så stark att den utan att kompromissa kan samspela med alla sektioner i samhället, slår propositionen fast, även näringslivet.Däremot behåller regeringen kvalitet som mål för sin kulturpolitik, man till och med stärker det, trots att kulturutredningen menade att kvalitet i konsten är svår att precisera, och att det finns en risk att enbart etablerad kultur av ett kvalitetsmål.