Upphovsmannens ställning försvagas i det nya lagförslaget om upphovsrätten. Det menar Sveriges författare, konstnärer och journalister.
Förra veckans delbetänkande om ny upphovsrättslag får bakläxa av landets kulturarbetare.
De ger utredaren Jan Rosén, ordförande i intresseorganisationen Svenska föreningen för upphovsrätt, underkänt. Tvärtemot intentionerna försvagas upphovsmännens ställning, menar kritikerna.
– Förslaget riskerar att bli en ren producentlicens och innebär då till viss del en försämring för upphovsmannakollektivet. Upphovsrätten urholkas och piraterna får vatten på sin kvarn för sitt starkaste argument: det är ändå inte upphovsmännen som får pengarna, säger Mats Söderlund, Författarförbundets ordförande.
Den enskilde författaren eller musikern ska enligt utredaren genom ”licensavtal” få möjlighet att träffa egna, rimliga avtal. Ett sådant avtal kan slutas kollektivt, ungefär som musikskapare gör i dag med Stim, som fördelar pengar från musik som spelas offentligt, till exempel i radio eller genom nättjänster som Spotify.
Men för att licensavtalet ska fungera krävs att exempelvis ett bokförlag genom sitt kontrakt med en författare inte lagt beslag på alla rättigheter till verket.
– Vi tror på modellen med avtalslicens men man kan inte blunda för att grundavtalet mellan författare och förlag är det som styr hur intäkter fördelas, säger Mats Söderlund.
Författarförbundet och andra organisationer efterlyser en tvingande lagstiftning som stärker förhandlingsrätten för den enskilde upphovsmannen.
Den föreslagna ”arbetsgivarregeln” oroar Klys, som företräder 30 000 yrkesverksamma inom alla konstområden. Regeln ger förlag och medieföretag exklusiv rätt till upphovsmannens arbetsresultat. Regeln förstärker den obalans som redan råder på upphovsrättsområdet, menar Klys.
I januari nästa år kommer slutbetänkandet att läggas fram.