DN:s kulturchef Maria Schottenius kommenterar nyheten att bolaget Dole har dragit tillbaka sin stämning mot svensken Fredrik Gertten och hans film "Bananas!*".
Vad betyder det att Dole drar tillbaka stämningen mot filmaren Fredrik Gertten?
- Det är en seger för Fredrik Gertten, det lilla svenska filmbolaget WG Film, för yttrandefriheten och för de som är offer för Doles metoder.
Varför tror du att Dole ger upp?
- Det har förmodligen med rent kommersiella överväganden att göra. Dole gjorde nog en skattning av vad bad-will skulle kosta dem ekonomiskt. Gott rykte hjälper affärerna i tider då konsumenterna blir allt mer medvetna. Att bli skandaliserad kostar.
Vad hade konsekvenserna blivit om Dole lyckats stoppa filmen?
- Det hade blivit en stark reaktion, som säkert fått politiska konsekvenser. Svenska myndigheter hade tvingats agera och då hade möjligen USA:s regering blivit påverkad. "Bananas!*" hade i västa fall för Dole hamnat på Barak Obamas bord. Den förre amerikanske presdenten Bush hade kanske stöttat Dole, men det är knappast troligt att de hade haft Obama på sin sida mot fattiga, sjuka och exploaterade arbetare från Nicaragua.
Kommer vi att få se fler konflikter av det här slaget?
- Ja, det är mycket möjligt. Det blir allt smidigare att göra dokumentärfilm med den teknik som utvecklas, och de stora företagen har obegränsat med pengar att skrämmas med. Det spelar ingen roll vad regeringar stiftar för lagar - de multinationella bolagen sätter sig över dem, och driver sin sak med hjälp av dyrköpt juridik, som verkar för deras sak.
- Men Dole har uppenbarligen gjort en felkalkyl. Fredrik Gertten var en segare motståndare än företaget hade räknat med, och när matkedjor och Sveriges riksdag och andra börjar reagera kan det för dem vara en indikation på att de bör tänka om.
Om man ska tänka optimistiskt kring detta kan Malmöfilmarna ha gjort en avgörande insats för yttrandefriheten i världen.
Vad tycker du om filmen?
- Den var intressant och engagerande. Och det var avslöjande att iaktta Doles representanter i rättssalen. Man såg en blandning av oreflekterat maktspråk och ren cynism.