Det är en självklarhet att även public serviceföretagen måste få finnas på nätet. Det säger medieprofessorn Lars Nord: ”Det är svårt att kalla det public service om man inte finns där allmänheten finns.”
Public service expansion på nätet har debatterats hårt runt om i Europa - kommersiella medier kritiserar att de statligt finansierade företagen konkurrerar på en marknad där även etablerade tidningar har svårt att få ekonomin att gå runt.
Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, håller med om att public service är en marknadsstörning.
- Frågan är om vi ska acceptera den eller inte. Inom radio och tv tillåter vi ju att public service och kommersiella aktörer finns sida vid sida, säger Lars Nord.
- Grundproblemet är att ingen tycks vilja betala för nyheter på nätet och där kanske inte public service är den avgörande faktorn.
Frågan som ofta diskuteras är om man med licensbetalarnas pengar ska konkurrera på ytterligare en plattform. Hur ser du på det?
- Det beror på hur man ser på vad public service ska ha för uppdrag. Men som medieanvändningen ser ut i dag är det svårt att argumentera mot att public serviceföretagen skulle få finnas på nätet, säger Lars Nord.
Behöver public serviceuppdraget formuleras om nu när vi gått in i den digitala tidsåldern?
- Absolut. Jag är förvånad över att man i den senaste public serviceutredningen knappt nämnde de nya medierna. Man uppehåller sig vid radio och tv, och det blir allt mindre intressant.
Men trots public serviceföretagens självklara plats på internet skulle de kunna ha en annan roll på nätet än i dag, menar Nord.
- Problemet i dag är att få licenspengarna att räcka till alla nya plattformar. Och frågan är om public serviceföretagen ska lägga kraft på att producera sådant som andra kan leverera. Man skulle kunna vara mer en navigatör, navigera allmänheten till sidor med public serviceinnehåll, säger han.