På onsdag är det Public service-dagen. Och frågan om hur public service ska tillåtas expendera på nätet är högaktuell i hela Europa. Så även i Sverige.
SR är mitt uppe i en omfattande nätsatsning med en ny sorts webbradio. Enligt den egna hemsidan är det första steget navigeringen och förstasidan, följt av de enskilda kanalernas hemsidor. I det tredje steget ska SR ta ”ett helhetsgrepp om våra nyheter”.
- Det blir viktigt framöver att presentera våra nyheter på ett bättre och tydligare sätt. Med det innehållet som vi producerar runt om i landet är det inte många konkurrenter som står sig, säger Daniel Boo, projektledare för SR:s webbsatsning.
Vad innebär satsningen rent konkret?
- Grunden för omgörningen är tydlighet och dynamik. Det är själva kärnan i en nyhetssajt. Det måste vara relevant och uppdaterat, med tydlig navigation och bra design som ger en direkt känsla för vad som är viktigt.
Innebär det att ni kommer att följa nyhetsflödet som en mer traditionell nyhetssajt?
- Ja, nyheter på webben är något mer än nyheter i radio. Vi kommer att jobba med nyheter på ett mer kreativt sätt, säger Daniel Boo.
Runt om i Europa har en liknande utveckling, där public service-företag flyttar fram positionerna på webben, lett till en infekterad debatt. Inte minst i Storbritannien där tillsynsmyndigheten Ofcom stoppade BBC:s satsning på lokala sajter, just för att medier med statligt stöd inte fritt ska tillåtas konkurrera ut andra medier.
Anna Serner, vd Tidningsutgivarna, har följt händelseutvecklingen i Storbritannien och är oroad över en liknande utveckling här i Sverige.
- Redan nu kan vi konstatera att SVT- och SR-hemsidorna påminner om vanliga nyhetssajter med ett stort antal artiklar som inte hänger ihop med deras programutbud. Vad man är orolig för är att public service med statliga pengar ska konkurrera på och påverka marknaden, säger Anna Serner,
Webben har ritat om hela mediekartan. Numera rör sig nyhetsföretagen på samma plattformar, vilket gör att public service-bolagen blir en mer påtaglig konkurrent till dagstidningarna. Och Sverige saknar en motsvarighet till brittiska Ofcom. Det är ytterst regeringen som sätter reglerna för public service-uppdraget.
- Vi behöver en liten effektiv myndighet som skulle kunna vara både en förhandsgranskare av nya Public Service-tjänster och en instans att vända sig till för utomstående. I nuläget måste man i sådana fall vända sig till EU-domstolen, säger Anna Serner.
I och med att det inte finns någon sådan myndighet i dag, kan public service-företagen lansera nya satsningar utan granskning utifrån?
- Ja, så är det, säger Anna Serner. Och vi ska komma ihåg att Sverige är en mindre marknad än England, vilket innebär att det blir ännu hårdare konkurrens om mediekonsumenterna. Det finns ju bara nio miljoner potentiella tittare/lyssnare/läsare i det här landet.
Mats Svegfors, vd Sveriges Radio, tar dock kritiken med ro:
- Det finns många aspekter på den diskussionen. Ett mycket enkelt svar är att vi har ett uttryckligt uppdrag från regeringen att vi ska finnas på de plattformar där publiken finns. En annan aspekt på detta är förstås om vi konkurrerar med tidningsföretagen, och det är en begriplig kommersiell argumentation, säger Svegfors och fortsätter:
- Svaret är att den nya tekniken förskjutit alla traditionella medier. Alla måste finnas på webben. Och radio har alltid varit det främsta realtidsmediet. Webben har egentligen inneburit att tidningarna närmat sig radion i sin rapportering, inte tvärtom.
Mats Svegfors betonar att de svenska tidningsföretagen legat lågt i debatten ur ett europeiskt perspektiv:
- Den kampanj mot public service som drivits på kontinenten är lite gammeldags. Aftonbladet tjänar inte pengar på just nyhetssidan, utan på hela sin webbvärld.
Du tror inte att attityden kan förändras med er nya nyhetssatsning på webben?
- Redan i dag har vi Sveriges i särklass största nyhetsmuskel, finansierad av lyssnarna själva, med ungefär 600 nyhetsarbetare. Vi har ett självklart ansvar att ge tillbaka nyheterna till licensbetalarna. Vårt uppdrag är att göra oss tillgängliga på alla tänkbara sätt, säger Mats Svegfors.