Aldrig förr har så få läst papperstidningar, visar en ny undersökning från SOM-institutet. I lågkonjunkturens spår är det istället nätet och oregelbundna medievanor som gäller.
I den årligen återkommande rapporten från SOM-institutet på Göteborgs Universitet analyserar man svenska folkets syn på samhälle, politik och medier. Årets upplaga riktar extra fokus på mediernas förändrade förutsättningar, framför allt i form av digitalisering.
66 procent av den svenska befolkningen uppger att de regelbundet, det vill säga fem dagar i veckan, läser en morgontidning i pappersform, en rekordlåg siffra sedan de nationella SOM-undersökningarna startade 1986. Sedan millennieskiftet har det regelbundna läsandet av morgontidningar stadigt sjunkit från 76 procent. Årets låga siffror beror framför allt på frågor om kostnad – räknat i pengar, tid och miljö.
– Nätet är ett gratismedium och när det är lågkonjunktur sparar man in genom att slopa tidningsprenumerationen. Senast vi såg så låga siffror var under 90-talets ekonomiska kris, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs universitet och medförfattare till rapporten.
-Det är också en generationsfråga. Flera ungdomar har aldrig vant sig vid att ha en prenumeration och regelbundet läsa en morgontidning hemma. Webben är ett naturligare val för dem, säger Lennart Weibull.
Liknande tendenser kan ses för radio och tv-nyheter, framför allt inom public service. En äldre generation dominerad av 40-talister håller fast vid traditionella medier medan den yngre publiken är mer svårtattraherad. När det kommer till kvällstidningarna väljer alla åldersgrupper förutom de äldsta läsarna den digitala versionen framför papperstidningen. Men trots mörka siffror för dagspressen konstaterar SOM-institutet att tidningar via nätet når ut till en bredare publik, vilket leder till att läsandet totalt sett ökar.
- Personer över 40 har ofta väldigt utpräglade medievanor. Man läser en och samma morgontidning och tittar på samma nyhetssändning på kvällarna, säger Lennart Weibull.
- Yngre personer däremot verkar inte vara lika bundna. De läser en tidning ena dagen, nätvarianten den andra för att tredje dagen lyssna på radio, fortsätter han.