Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Pelarvägen i Uppsala är ett mysterium

Sveriges genom tiderna största forntida byggnadsverk har upptäckts i Gamla Uppsala. Ännu finns ingen förklaring till den kilometerlånga raden av träpelare från 400-talet.

Det måste ha varit en mäktig syn för dåtidens besökare i Gamla Uppsala. Längs en rät linje stod 144 mäktiga trästolpar.

Fyndplatsen ligger bara ett par hundra meter från de berömda kungshögarna, i ett av de mest betydelsefulla områdena under den svenska järnåldern. Arkeologerna har hittat två långa rader med höga trästolpar och som löper vinkelrätt mot varandra. Den ena raden har 144 stolpar och är en kilometer lång, den andra är minst 500 meter lång. Avståndet mellan varje stolpe är exakt sex meter och de bildar tillsammans två spikraka linjer som ligger med ett mellanrum på 500 meter. Med hjälp av kol14-metoden har man kunnat tidsbestämma monumentet till 400-talet och den så kallade folkvandringstiden (375–550 e Kr).

Arkeologerna vet inte om de hade någon religiös funktion eller om de enbart var gigantiska ”skrytbyggen” för dåtidens makthavare.

– Det här monumentet väcker frågor. Något liknande har aldrig påträffats i Sverige och vi har inga skriftliga källor som kan hjälpa oss att förstå vad som hände på den här tiden, berättar projektledaren och arkeologen Lena Beronius-Jörpeland på Riksantikvarieämbetet.

I Danmark finns det en variant på dessa pelarrader som är från vikingatiden, men där har de mer haft funktionen som en skyddande plankvägg. Några sådana spår finns inte i det nyfunna monumentet i Uppsala.

Vem eller vilka låg bakom denna kraftansträngning under järnåldern? Forskarna vet inte, men man tror att det kan finnas ett samband mellan trästolparna och kungshögarna. En teori är att man med dessa träpelare velat markera att detta var religiösa och heliga platser.

– Det här är ett extraordinärt monument. Det kan vara en territoriell markering men kan också ha haft funktionen som en religiös avgränsning. Vi vet att Gamla Uppsala var centrum i den förkristna kulten. Vi tror att trästolparna har varit höga, kanske uppemot åtta till tio meter. De har synts från långt håll och har möjligen flankerat vägen in mot Gamla Uppsala.

Det som finns kvar av de gamla trästolparna är stora och djupa gropar i marken med kraftig stenskoning runt omkring. I några av dem har man funnit rester efter trästolpen och i flera av dem har djurben påträffats, vilket tyder på att man offrat delar av hästar, kor och svin på platsen.

– Det som vi hittills hittat är förmodligen bara en del av det mycket stora monumentet. Byggnadstekniken påminner om den som användes när man byggde stora hus och innebar stora arbetsinsatser och tungt byggnadsmaterial. Skillnaden är att träpelarna är mycket större än vad som används till vanliga hus.

– Vi vet att det fanns ett slags hov kring de kungar som ligger begravda i våra kungahögar, och det ligger nära till hands att tro att det nyupptäckta monumentet hade en koppling dit och att man vill synliggöra och manifestera en maktposition. Det bör i vart fall ha varit någon mycket mäktig person som beordrat detta stora bygge.

Finns det andra tänkbara förklaringar till träpelarna, att de till exempel skulle kunna vara del i en stor försvarsanläggning?

– Nej, vi har tittat på det, men eftersom det gäller ett så stort landområde så tror vi inte att detta monument skulle fungera så bra som ett skydd. Vid den här tiden fanns det fornborgar med den funktionen men som var betydligt mindre. Kanske är det så att detta monument hade flera olika funktioner.

Vid sidan av fortsatta utgrävningar ska forskarna också börja se sig om i Europa och runt Medelhavet efter byggnationer som kan påminna om det monument man nu hittat i Gamla Uppsala. Tanken är att de maktpersoner i Uppsala som beställt och bestämt att monumentet skulle byggas kan ha hämtat inspiration utifrån.

Det mystiska monumentet påträffades i samband med den arkeologiska undersökningen som skedde i samband med Trafikverkets planerade järnvägstunnel för den kommande sträckningen av Ostkustbanan. Totalt har ett 70 000 kvadratmeter stort område undersökts med bland annat en avancerad markradar som ”ser” djupt ned i marken.

– Det är fantastiskt att det kommer fram så oväntade och spännande saker som detta monument. Arkeologi är en underbar vetenskap som kan ge oss sådana här överraskningar, säger författaren Maja Hagerman som skrivit flera böcker om Gamla Uppsala.

– Men jag vet inte vad detta kan vara. Modern forskning försöker i dag se fynd av det här slaget som en del av hur man på den tiden använde landskapet. Jag tror därför att det tar lång tid innan man förstår hela sammanhanget.

Gamla Uppsala var varken en by eller stad under forntiden, utan en så kallad centralplats. Den var kopplad till stormannagårdar där de högsta i samhället höll till. Arkeologerna har tidigare hittat spår efter hundratals byggnader däribland bostadshus, ekonomibyggnader, smedjor och så kallade grophus som utgjorde grunden för ett välutvecklat socialt och kommersiellt liv. Här finns också de tre stora kungshögarna från årtiondena runt år 600 eKr som tidigare tillskrivits gudarna Oden, Tor och Frej, men som också påståtts tillhöra de tre sveakungarna Adils, Aun och Egil. I närheten finns också gravfält som anses ha innehållit 200–300 gravar, och lämningar nära och under kyrkan.