Idag, torsdag, startar Kashish, Mumbai International Queer Film Festival. En stor framgång för hbt-rörelsen i Indien och ett tecken i tiden. Sakta men säkert har hbt-organisationer i utvecklingsländerna börjat mobiliseras. ”Men framgång föder motreaktioner”, säger dokumentärfilmaren, Matilda Piehl som följer utvecklingen i Uganda.
För två år sedan öppningstalade den indiska homosexuella prinsen Manvendra Singh Gohil på Stockholm Europride. På Skansen talade han om sina förhoppningar om att sodomiförbudet i Indien skulle upphävas. Den 2 juli 2009, knappt ett år senare, gick hans önskan i uppfyllelse. Högsta domstolen i New Delhi beslutade att avskaffa paragraf 377, lagen som funnits i 148 år och givit upp till tio års fängelse som straff för samkönat sex.
Många länder i Asien och Afrika håller fast vid gamla koloniallagar mot sodomi. Men nästan överallt har hbt-rörelser börjat spira. Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner syns. Positivt kan tyckas, men inte på alla sätt.
I Uganda kämpar gayrättsaktivister för att förhindra att parlamentet röstar igenom ett lagförslag som innebär dödsstraff för homosexuella.
– Landet är ett typexempel på hur det kan svänga, säger Mathilda Piehl, internationell projektledare på RFSL och dokumentärfilmare som gjort den prisbelönade filmen ”Kuchus of Uganda” om hbt-personer i landet.
Mathilda Piehl har följt utvecklingen noga. Från att har varit någonting dolt och hemligt hörs hbt-personer på radio, de syns på TV och i tidningar.
– Plötsligt vet människor att de finns. Det har gjort att man har börjar fundera över begreppet homosexualitet. För rörelsen i stort är det här ett framsteg, för den enskilda individen kan det innebära fara, säger hon.
Skulle det nya förslaget ”Anti-Homosexualitiy Bill” röstas igenom av parlamentet i Uganda blir det världens hårdaste lagstiftning, menar Mathilda Piehl. Det skulle inte bara innebära dödsstraff för hbt-personer. Även heterosexuella skulle i så fall få fängelse vid kontakt med homosexuella. Många fasar för att familjer skulle splittras och att grannar skulle ange varandra.
– Jag skulle säga att det är hårdare än sharialagar, säger Mathilda Piehl.
Sannolikheten att antiförslaget i Uganda röstas igenom är just nu ganska liten. Till en början fanns ett stort stöd i parlamentet men efter att många viktiga röster fördömt propositionen, bland andra Barack Obama och Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson, så har omröstningen skjutits upp och stödet försvagats. Uganda är beroende av bistånd.
Sridhar Rangayan är en av arrangörerna för Queer Film Festival i Mumbai. I åratal har han kämpat för homosexuellas rättigheter i Indien.
– Nu har vi ingen lag emot oss längre och det betyder jättemycket. Samtidigt är det fortfarande inte accepterat ute i samhället. Speciellt inte på landsbygden. Hatbrott som mord och våld mot homosexuella och transpersoner förekommer fortfarande.
Filmfestivalen i Mumbai är det första queerevenemanget av den här storleken i Indien. Tidigare har man haft enstaka parader i de tre största städerna. Men de har kallats för ”protestmarscher”, berättar Sridhar Rangayan. Nu har man tillstånd från regeringen och platsen för festivalen är en stor offentlig teater mitt i stan.
– Det har man inte ens kunnat ansöka om innan. Det här är en milstolpe, säger han.
Festivalen öppnar med den svenska filmen Patrik 1,5. Gustaf Skarsgård och Torkel Peterson spelar paret som adopterar en son. I Indien är det fortfarande förbjudet för homosexuella att adoptera även om prinsen Manvendra Singh Gohil säger att han ska göra just det.
– Things are changing, säger Sridhar Rangayan.