Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Kungliga Operan är alla i så dåligt skick att byggnaderna behöver åtgärdas snabbt. Renovering och tillbyggnader skulle kunna starta rätt omgående eftersom det finns planer framtagna, ja i Naturhistoriskas fall till och med bygglov för den så kallade Botankuben, en tillbyggnad i glas på sju våningar som skulle kosta 170 miljoner att uppföra.

Men i alla tre fall spricker det på pengarna: Operan backade ur den nödvändiga ombyggnaden av scenmaskineriet obekvämt sent – enligt ledningen för att man riskerade att spräcka renoveringsbudgeten på 130 miljoner kronor.

Statens fastighetsverk fick bakläxa av regeringen på att renovera och bygga om Nationalmuseum för 700 miljoner kronor, och bantade förslaget till 500 miljoner. Ärendet håller på att beredas – men det står klart att det inte blir någon renovering av Nationalmuseum under 2010. Kulturdepartementet hänvisar till en treårsplan och har i stället skjutit till 6 miljoner kronor för förberedelser under 2010.

Naturhistoriska riksmuseet hoppades efter decennier av långbänkar att man i vårpropositionen 2009 skulle få de 170 miljonerna till det nya Botanhuset.
Allt var klart, spaden kunde sättas i jorden.

Men regeringens svar kom i budgetpropositionen: 2,5 miljoner för att förbättra arbetsmiljön under 2010, 3,5 miljoner 2011.

Det kommer, som det verkar nu, att dröja åtskilliga år innan det händer något även här.
– För oss är det viktiga att vi får ett svar, vare sig det är ja eller nej, säger museichefen Jan Olov Westerberg.

Hans bedömning är att det i likhet med Nationalmuseum skulle kosta uppemot 500 miljoner att få museet i ett gott fungerande skick.

– Det byggdes för en helt annan sorts verksamhet än den vi bedriver. Ett exempel är att vi konserverar samlingar i sprit i dag, något som ställer krav på säkerhet eftersom det finns en explosionsrisk. Här har vi fått specialbygga lokaler för det, säger Jan Olov Westerberg.

Men det handlar också om förvara samlingar så att de inte förstörs, luftfuktighet, ventilation, tillgänglighet. Det stora problemet är att man av utrymmesskäl tvingas ha personalens arbetsplatser i samma lokaler som samlingarna – det mår varken folk eller samlingar bra av.

Enligt Statens fastighetsverk beror prislappen för att åtgärda kulturbyggnaderna på regeringens ambitioner. Vill man utveckla verksamheterna och anpassa lokalerna efter det så kommer det att kosta miljardbelopp.