Wikileaks anses vara en av de största maktfaktorerna i det nya medielandskap som växer fram. Uppmärksamheten har varit enorm och för varje scoop som publiceras på hemsidan ökar dess ryktbarhet.
Bland framgångarna kan nämnas avslöjandet om den manual som personalen på det amerikanska fånglägret Guantánamo Bay på Kuba tvingades följa, sms-trafiken som pågick under terrorattackerna den elfte september samt känsliga dokument från den isländska banken Kaupthing som visar dess inverkan på finanskrisen.
Sajten har också röjt en rad militära hemligheter i USA vilket gjort att Pentagon utrett den som ett potentiellt hot mot landets säkerhet.
Enligt ett citat från The Nation som valsar runt på nätet har ”Wikileaks troligvis kommit med fler scoop under sin korta livstid än vad Washington Post har gjort de senaste 30 åren.”
– Vi är bara i början; vi har ännu bara hunnit bli varma, kommenterade Daniel Schmitt, redaktör och talesperson för Wikileaks, påståendet.
Enligt kollegan Julian Assange återstår – bokstavligen – tusen gånger fler nyheter att lyfta fram i ljuset än de som hittills nått allmänheten.
Hur började det då? Wikileaks drog i gång sin verksamhet i december 2006. Exakt vilka som låg bakom är oklart, men central aktör är just journalisten och internetaktivisten Julian Assange.
Assange är en av grundarna till Sunshine press, ett globalt nätverk för frivilliga aktivister, som i sin tur startat Wikileaks. Han kommer från Australien men sägs i dag dela sin tid mellan Kenya och Tanzania.
Vad Wikileaks anbelangar är dock Sverige det land som kommit att stå överst på listan.
– Vi har ett nätverk av servrar runt om i världen, vi placerar dem i de länder som erbjuder bäst skydd juridiskt. Sverige har vi valt eftersom det enligt lag inte är tillåtet att avslöja identiteten på den källa man lovat sekretess, har Julian Assange sagt till danska sajten Harddisken.
Utsedda att hysa Wikileaks är det svenska webbhotellet PRQ. Bakom bolaget står, enligt uppgift, Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg som båda var med och startade fildelningsportalen The Pirate Bay. Servern var tidigare i blåsväder för webbsidan pedofil.se vars syfte var att upplåta plats åt pedofilers egna sajter.
Ett annat land där servrar finns placerade är Belgien, men enligt Assange ligger grävverkets stora styrka i att man spridit sig över hela klotet:
– Genom den globala närvaron uppnår vi optimal juridisk trygghet. Ingen av våra källor har, såvitt vi vet, uppenbarats. Och vi har aldrig varit tvungna att flytta handlingar – däremot har vi varit tvungna att stänga en domän i Kalifornien.
Uppgifter från Julien Assange skvallrar om att Wikileaks hittills mottagit över en miljon dokument. Av dessa ska, såvida informationen stämmer, bara tiotalet ha varit falska.
Så har sajtens framgångar också varit enorma. De många scoopen har belönats med en rad priser, däribland Amnesty Internationals mediepris. Men, som man konstaterar på hemsidan: ”utmärkelserna betalar inte räkningarna”.
Bristen på kapital har bland annat lett till att webbsidan i perioder tvingats stänga. Men genom att trycka på "kampen för global rättvisa och yttrandefrihet" söker de ständigt locka nya finansiärer.
För att hålla igång verksamheten och nå vidare utveckling behöver Wikileaks enligt egen utsago 600.000 dollar årligen. Hittills i år har man bara lyckats samla in 370.000 dollar.
Lika mycket som man tvingas kämpa för pengar, lika mycket tvingas man dock kämpa för rätten att ens existera.
Grävsajten har vid ett flertal tillfällen blockerats och åtskilliga starka aktörer har verkat för att den ska släckas ned. Förra veckan avslöjades ett dokument från den amerikanska arméns kontraspionageenhet. Det visar att man planerat se till att den som läcker dokument till sajten avskedas eller åtalas.
Nu blev det inte så. Planerna röjdes på Wikileaks.