Med förtal menar man att sprida kränkande uppgifter som inte är försvarliga. Man kan dömas för förtal enligt brottsbalken eller tryckfrihetsförordningen. Förtal kan handla om allt ifrån anklagelser om brott, alkoholism, otrohet eller som, i detta fall, att bryta mot god affärsmoral. Med Lasse Winklers skrivna krönika handlar anklagelsen om ett tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen. Vid grovt förtal, som Lasse Winkler nu står åtalad för, blir straffet böter eller fängelse i högst två år.

Anders R Olsson är journalist och författare med yttrandefrihet som specialistämne. Han menar att det är svårt att fällas för förtal och att det är avsikten.

Varför är det så svårt att fällas för förtal?

- För att yttrandefriheten ska värnas. Det måste vara väldigt klara fall av förtal för att man ska kunna fällas och definitionen är snäv. Man måste komma med en sakupplysning, omdömen kan inte vara förtal, säger Ander R Olsson till DN.se.

Ett dussintal förtalfall kommer in varje år, berättar Daniel Westman som är doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Han instämmer med Ander R Olsson om att det är svårt att fällas för förtal. Användandet av en jury blir till ett extra skydd. Det är endast i yttrandefrihetsmål som man använder sig av en jury i Sverige.

Hur går rättegången till?

- Skuldfrågan prövas av en jury och en juristdomare. Frikänner juryn kan man inte överklaga, döms man kan domaren senare frikänna, förklarar Daniel Westman för DN.se.

Få fälls alltså för förtal. Mikael Persbrandt och Expressenaffären hör till undantagen. Den gången dömdes Expressens ansvariga utgivare, Otto Sjöberg, för förtal efter att på löpsedel och inne i tidningen ha hävdat att Persbrandt låg intagen för alkoholförgiftning – vilket senare visade sig vara osant. Den gången var det justitiekanslern som begärde åtal, den här gången är det Niclas Salomonsson som har stämt och kräver skadestånd av Lasse Winkler.