Vad skulle turistnäringen i Sverige vara utan de kulturella upplevelserna? frågade sig näringsminister Maud Olofsson retoriskt när hon flankerad av kulturministern presenterade regeringens handlingsplan – som likställer de kreativa branscherna med vilken annan bransch som helst.
– De kreativa näringarna kommer att spela en allt större betydelse framöver, inte minst från ungdomars innovationer växer väldigt mycket fram i den här sektorn, vi ser det som en stor möjlighet, sade Maud Olofsson.
Till skillnad från exempelvis bilbranschen, som ansvariga departement numera har djupgående kunskaper om, är dock de kreativa näringarnas kommersiella potential ett mysterium för alltför många myndigheter, finansiärer, affärsänglar och andra som vet hur man marknadsför och säljer en bil men inte en upplevelse, eller en designad möbel, menade Maud Olofsson.
Detta ska man nu råda bot på. Dels ska kreatörerna själva utbildas i entreprenörskap, elementär juridik (lära sig skriva kontrakt) marknadsföring och annat redan under sin skoltid.
– De får inte lära sig hur de ska överleva på sin kreativa förmåga, sade Lena Adelsohn Liljeroth.
Dels ska olika statliga myndigheter som Almi, Vinnova, Tillväxtverket och de olika läroanstalterna kraftsamla. Det blir företagsrådgivning, forskning, inkubationsverksamhet – att man hjälper gryende projekt på traven, nätverksbyggande och satsningar på innovation och design. Dels ska man skapa en helt ny bransch, en sorts mäklare som ska agera mellanhänder mellan exempelvis formgivaren – som kanske inte har förmågan att sälja sina stolar – och flygplatsen som behöver köpa nya möbler.
– Man kan stimulera fram framväxten av den här typen av tänkande, ge stimulanser åt den här typen av företag, förklarade Maud Olofsson.
Med de 13 miljoner som öronmärktes redan förra året för den här typen av insatser och de 60 miljoner som skjuts till i årets budget blir det alltså totalt 73 miljoner på tre år som viks för att lyfta de kreativa näringarna.
Oppositionen, i form av socialdemokraternas talesman i Luciano Astudillo applåderar planen men saknar en långsiktig strategi – och mer resurser.
– Det regeringen gör nu matchar inte ens det andra länder redan gjort, säger han och jämför med satsningarna ”Cool Britannia” och ”Creative Britain” i Storbritannien, satsningen på datorspel som man gjort i Montreal i Kanada – som numera har 10 000 sysselsatta i den branschen, och den satsning på att göra Antwerpen till ett modecentrum som politikerna i Belgien driver på.
– Jag tycker att det är bra att man ringat in det här som en viktig framtida näring, men fortfarande fattas det mycket. Då pratar vi inte om småsummor här och där, då måste man gå in och säga att vi har en idé om att Sverige ska vara ett kreativt land. Vi har efterlyst en utbildningspolitik som gör det möjligt för barn att vara kreativa, en kulturpolitik som gör kulturen tillgänglig för fler och en näringspolitik som stödjer småföretagen och gör det möjligt för fler leva på sin talang och skaparkraft. Den helheten saknas tyvärr i regeringens politik, säger Astudillo.
Även kulturekonomiforskaren Tobias Nielsen har saknat ett svenskt regeringsinitiativ.
Satsningen sätter oss egentligen bara bredvid vad länder som Norge och Danmark redan gjort, menar han på Kulturekonomi.se.
Han tycker också att det är för mycket fokus på kreatörerna.”Om vi pratar värdeskapande från ett ekonomiskt perspektiv sker det i mellanhänder, koncept och distribution. Det är Amazon, Apples Itunes och Spotify som är högt värderade – inte filmproduktionsbolag eller bokförlag, och ännu mindre enskilda kreatörer.
Nielsen tror inte att det är genom inkubatorer som de nya stora företagen i kreativa näringar skapas:
”Det är viktigare att fler entreprenörer ser att det finns pengar att tjäna inom de här sektorerna”, skriver han.