Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Tungt bakslag för Ipred

Högsta domstolen meddelade på torsdagsförmiddagen sitt beslut att skicka ner Sveriges första ipred-fall till EU-domstolen. I och med att fallet är prejudicerande dröjer det länge innan någon upphovsrättsinnehavare kan få ut identiteter bakom ip-nummer till misstänkt illegala fildelare.

– Det är glädjande att HD fattade det här beslutet och att ipred-lagen nu kommer under belysning i EU-domstolen. Det är en seger för integritetsinressena, säger Ephones advokat Peter Helle till DN.se.

Det handlar om fem ljudboksförlag mot bredbandsoperatören Ephone. Fallet gick förlagens väg i tingsrätt, men hovrätten dömde till Ephones fördel. I början av juni skrev Högsta domstolen ett utkast till en begäran om ett så kallat förhandsavgörande i EU-domstolen. Under sommaren har de berörda parterna yttrat sig om det, men Högsta domstolen behöll alltså sin begäran.

Vad HD vill ha svar på från domstolen i Luxemburg är i huvudsak två saker. Dels om EU:s datalagringsdirektiv och datakommunikationsdirektiv hindrar ipred-lagen, dels om det i så fall spelar någon roll att Sverige ännu inte infört datalagringsdirektivet även om deadline har passerat.

Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, säger att han skulle ha blivit förvånad om HD hade dragit sig tillbaka och inte skickat ärendet till EU-domstolen.

– Det fordrar att de skulle anse att rättsfrågan var alldeles klar och det är inte lätt av hävda. Det här är ju nya omstridda områden som ger skäl att få fram olika tolkningar.

Beslutet innebär en framgång för Ephone som själva har åberopat samma lagrum tidigare. Det innebär också att svenska upphovsrättsinnehavare får vänta ytterligare på hur ipred-lagen förhåller sig till europeisk lagstiftning. I lägre instanser väntar ipred-fall från såväl film- som musikbransch. Fallet Ephone är prejudicerande.

– Det kan man säga, men samtidigt går utvecklingen väldigt fort fram på det här området. Under tiden i EU-domstolen blir liknande fall vilande, säger Ulf Bernitz.

Peter Danowsky, ljudboksförlagens advokat tycker att HD har varit "överdrivet försiktig" i förhållande till EU-rätten.

– Det är tråkigt för rättighetshavarna om det här får konsekvensen att den sådana här ärenden om informationsförelägganden nu blir stillastående. De skulle ju i princip kunna handlägga det här efter bästa förmåga i alla fall. Men vi vet inte vad domstolarna gör med informationsföreläggandena, situationen är ny, säger Peter Danowsky till DN.se.

I och med att frågan nu skickas ner till EU-domstolen kan det dröja länge innan något ipred-fall i Sverige kan nå sin slutgiltiga dom. Det kan handla om ett par år, den genomsnittliga tidsåtgången för ett förhandsavgörande är ungefär ett och ett halvt år.

Minst så lång tid bedömer Ulf Bernitz att Ephone-ärendet kommer att kräva i Luxemburg, eftersom det är komplexa frågor, nya områden och berör många medlemsländer. HD:s beslut säger dock inget om det slutliga utfallet i frågorna om Ephone måste lämna ut personuppgifterna eller om upphovsrättsbrott har begåtts. Ephone ser det inte på det sättet.

– Det här har varit viktigt att utreda om ipred är riktig ur hänsyn till integriteten, alltså om bredbandsoperatör ska behöva lämna ut sina uppgifter till någon med privata intressen. Egentligen ska ju sådant skötas av polisen. Detta var något som man kan tycka avfärdades lite väl enkelt av tings- och hovrätt, säger Peter Helle.

Shadi Bitar, vd för Earbooks som är ett av de inblandade förlagen, är besviken och kritisk till HD:s beslut.

– Vi tycker att ipreds förhållande till annan lagstiftnig redan borde vara utredd av lagstiftaren. Informationsförelägganden meddelas ju redan i flera andra europeiska länder utan problem. Dagens besked innebär att vi får vänta ytterligare upp till fem år på ett beslut, säger Shadi Bitar till DN.se.

Omedelbart när ipred-lagen trädde i kraft den 1 april förra året begärde de fem ljudboksförlagen av nätoperatören Ephone att få ut personuppgifterna bakom en ip-adress till en ftp-server med över 2.000 upphovsrättsskyddade ljudböcker. 27 av dem ingår i det så kallade informationsföreläggandet.

Ephone motsatte sig länge kravet. Bland annat med hänvisning till att bevisningen inte skulle styrka att servern varit tillgänglig för en så pass stor allmänhet att den personliga integriteten ska kunna åsidosättas.

Vid midsommar fick dock ljudboksförlagen rätt. Ephone skulle få böta 750.000 kronor plus rättegångskostnader om personuppgifterna inte lämnas ut. Solna tingsrätt bedömde att den krets som haft tillgång till serverns material var tillräckligt stor, men Ephone överklagade Solna tingsrätts dom.

Och Svea hovrätt gick, om än maximalt oenig, emot tingsrätten i oktober. Enligt den högre instansen har det inte visats sannolika skäl för att ljudböckerna gjorts tillgängliga för allmänheten.

Enligt de presenterade bevisen kan den krets som haft tillgång till servern lika gärna ha varit mycket sluten och liten, resonerade hovrätten som alltså avgjorde saken med ordförandens utslagsröst. En dryg vecka senare fortsatte ärendet med förlagens överklagan till Högsta domstolen. Bara domstolar, alltså ingen enskild part, kan fråga  EU-domstolen om ett förhandsavgörande.

Enligt Peter Danowsky kan Sverige hamna i problem med EU om det nu skulle visa sig att ipreds informationsföreläggande inte håller.

– Då har ju Sverige knappast implementerat de EU-rättsliga reglerna om upphovsrättsligt skydd som ipred baseras på. HD borde ha kunnat avgöra det här i enlighet med vad lagstiftarens intentionen har varit.