Så sent som i dag presenterades ytterligare en Sifo-undersökning som visar att ungdomar i stor utsträckning fortsätter fildela trots ipred-lagen. Det framgår tydligt också i en undersökning som genomförts inom projektet Cybernormer på Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Enligt den är det bara knappt 40 procent av personer mellan 15 och 25 år som aldrig fildelar.
Men fokus för den rättssociologiska undersökningen är enkelt uttryckt förhållandet mellan lagstiftningen inklusive annan press från omgivningen och den personliga uppfattningen. Man har dessutom två mätpunkter - januari och september - mellan vilka Ipred, The Pirate Bay, Telekompaketet, Acta-avtalet och andra mer eller mindre upphovsrättsligt tangerande saker har utgjort betydande inslag i den offentliga debatten.
- Det är en klassisk rättssociologisk frågeställning. Alltså huruvida lagstiftningen har förmågan att påverka sociala normer, om rätten kan skapa sin egen acceptans så att säga, säger Måns Svensson, doktor och forskare på Lunds rättssociologiska enhet, som tillsammans med professor Håkan Hydén och doktorand Stefan Larsson genomfört undersökningen som ska presenteras inom kort.
Enligt de svar de fått in från sina drygt tusen slumpvis utvalda respondenter är den så kallade normstyrkan kring fildelningens lagar mycket låg. Normstyrkan är kort sagt ett mått på det sociala trycket människor anser sig vara utsatta för i en given fråga. Resultatet för ungdomar och fildelningslagar är mycket lägre än vad motsvarande undersökningar har visat om människors förhållande till exempelvis hastighetsöverträdelser på vägarna. Men sedan januarimätningen har siffran ökat något.
- Redan vid första studien kom vi fram till att det existerar inga sociala normer som sätter press på unga människor att låta bli att fildela. Ur det perspektivet är det ett större problem än att dagens ungdomar skulle vara ”generation gratis” eller ha en roffar- och tjuvmentalitet som det har pratats om, säger Måns Svensson.
- Om all rättsutveckling som varit i Sverige och Europa hade påverkat de sociala normerna så borde normstyrkan åtminstone närmat sig den som finns för hastighetsöverträdelser, vilken allmänt betraktas som låg. Men ökningen är marginell och styrkan fortfarande väldigt låg. Det är ett rejält socialt underkännande av det senaste halvårets rättsutveckling på upphovsrättsområdet.
Utöver normstyrkan har studien undersökt beteendepåverkan på gruppen, det vill säga om ungdomarna respekterar och bryr sig om det sociala trycket utifrån. Där är resultatet så lågt att påverkan är att betrakta som noll, enligt Måns Svensson.
- Det innebär inte att lagen inte kan påverka huruvida man fildelar eller inte. Andelen som inte fildelar är ju närmare 40 procent nu, och bara drygt 20 procent i januari. Att man låter bli beror sannolikt på rädslan för att bli upptäckt och bestraffad. Alternativet skulle vara att man ändrat sin personliga åsikt, men på en öppen fråga vi ställde i enkäten inkom massiv kritik mot rättsutvecklingen, även från de som svarat att de aldrig fildelar.
Hur påverkas ett samhälle om dess lagar inte överensstämmer med samhällets normer?
- Jag tror att det är förödande med ett samhälle som straffar sig fram till ett förändrat beteende. Med exempelvis lagen mot barnaga eller rattonykterhet gick det mycket bra, men där hade man mycket goda argument.
Så att kulturarbetare måste få betalt, att fildela är stöld är inga goda argument?
- Ser man på debatten som pågår kring upphovsrätten så finns det också goda argument mot allt som förs fram. Det finns alltså ingen självklar sanning att avtäcka. Se exempelvis bara på musikartisterna där det finns starkt engagerade grupper för båda sidor av saken. Det kan vara en bidragande orsak till att man inte ser annat än en marginell svängning i de sociala normerna.
Jakten på illegala fildelare har följts av en diskussion om möjligheten till att surfa anonymt. Anomyseringstjänsterna säger, utan att redovisa siffror på det, att exempelvis ipred-lagen innebar en massiv kundtillströmning. Någon sådan syns inte i den enkät som Lunds universitet har gjort. Bara drygt var tionde ungdom surfar anonymt och i januari var siffran knappt ett par procent lägre. Däremot säger över hälften av respondenterna att de tror att de kommer använda någon anonymitetstjänst om lagarna blir strängare.
Lagskärpningar tror Måns Svensson inte på som en lösning på den konflikt som pågår mellan upphovsindustrin och fildelare. Han tror att marknaden kommer att lösa den av sig självt med tiden.
- Marknaden är inte så dum att den kommer att befinna sig i krig med konsumenterna under en längre period. Vad jag ser som det stora problemet är konsekvenserna av att lagstiftningsvägen går in och reglerar på ett integritetskränkande sätt som också hotar grundläggande demokratiska värden, säger Måns Svensson.
- Jag tror att lagstiftaren har en för svag känsla för hur stor del av människors liv som pågår på nätet i dag. Särskilt i den här ålderskategategorin. Egentligen oroar jag mig inte för fildelningsfrågan, utan jag är mycket mer orolig för vad politikerna hinner gör med nätet. Marknader kan snabbt byta affärsmodell, men tunga europeiska lagstiftningar är oerhört svåra att byta.