Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Vad ska alla nya arenor fyllas med?

Arenaboomen har skapat 32 nya arenor i Sverige på tio år. De är byggda för fotboll och ishockey men också för nöjesevenemang. Men det går trögt att locka dit stjärnor och åskådarplatserna gapar oftast tomma.

I mitten av veckan kom beskedet att fotbollslaget Malmö FF:s bara ett år gamla Swedbank Stadion beräknas gå med 10 miljoner kronor i förlust 2010. En av orsakerna är att man inte fått snurr på eventverksamheten utanför fotbollen. Samtidigt stoltserar konkurrenten Malmö Arena med höstens hetaste bokning utanför Stockholm och Göteborg, nämligen Lady Gaga.

Den bokningen är ett undantag. Visst händer det ibland att Rod Stewart eller Elton John tar en avstickare på sin Europaturné. Men oftast nöjer sig de stora elefanterna med att slå ned på ett enda ställe i Norden när de är ute på turné. Mestadels lyckas Sveriges arenor locka ”Idol”, en etapptävling i Melodifestivalen och någon mässa eller konferens. En och annan svensk popartist drar förbi. Inte många har potential att dra mer än 4.000 åhörare. Kent, Lars Winnerbäck, Håkan Hellström och Sahara Hotnights gör det.Tittar man i arenornas höstprogram 2010 är det ”Ladies night”, Björn Skifs och musikalen ”Grease” som delar på utrymmet.

Man kan undra vilka stjärnor som ska fylla ställen som Norrporten Arena i Sundsvall, Norrlands största med 25.000 platser och perfekt byggt för konserter.

– I vissa fall har optimismen varit för stor, säger Riksidrottsförbundets Rolf Jönsson, som följt utvecklingen av de nya arenorna på nära håll.

Allt som inte är seriematcher går av sportfolket under benämningen event. Förr var arenachefer bara lokal­uthyrare, nu måste de hyra in duktiga eventbokare om det ska bli fler kryss i deras glesa almanackor. Eventen ska ge arenorna den goda ekonomi de så väl behöver.

Arenafebern som pågått i Sverige i tio år har producerat 32 helt nya eller ombyggda arenor, var och en större än den ishall eller fotbollsplan som tidigare fanns på orten. Fler är på gång. Trenden är densamma i övriga Europa. Vid millenieskiftet satte den svenska arenaboomen fart. Islador och fotbollsplaner från 1960- och 1970-talen höll på att bli uttjänta. Kommunerna såg dessutom chansen att konkurrera med sitt skrytbygge. Varje kommun skulle ha sin egen arena. Den blev ett konkurrensmedel mellan kommunerna, som kunde tävla om besökare och nyinfyttade. Arenan marknadsförde orten. Den skulle inte bara visa sport utan också vara ett kulturens tempel, sa kommungubbarna.

De här byggena har kostat hundratals miljoner kronor fram till invigning och liknar tomma monument de dagar hemmalaget inte spelar match. Det är inte ovanligt att skattebetalarna fått stå för byggnotan. Som i Norrköping där renoveringen av Idrottsparken kostade 300 miljoner kronor. Många arenor dras med förluster. Grunden i arenornas ekonomi är visserligen fotbolls- och ishockeymatcher, men 20 matcher om året räcker inte alltid för att få debet och kredit att gå ihop.

Och byggboomen fortsätter. De riktiga jättarna byggs just nu i Stockholmsområdet, nämligen Nationalarenan och Stockholmsarenan – här har kostnaderna förvandlats från miljoner till miljarder kronor.

I mars nästa år invigs Kalmars nya arena.

– Det finns inga andra lokaliteter för stora evenemang utanför fotbollen i Kalmarområdet, säger Kalmar Arenas projektledare Ronny Nilsson och syftar på de stora sommarkonserter för 15.000 personer han hoppas ska bli verklighet.

Kalmar har inte avskräckts trots att man sett att det på många arenor i landet blivit mycket tunt med annat än sportevenemang. Ett genomsnitt på ett event i månaden är en hög siffra när man studerar byggboomens arenor som ligger bortom Stockholm och Göteborg. Västerås har fyra arenor i varierande storlek och skriker efter fler nöjesevenemang eftersom var och en går med förlust. Frågan är om ekonomin får tillräcklig förstärkning i höst då Västerås kan locka med dansbands­vecka, bilutställning och ett julbord. I den allt hårdare konkurrensen om de internationella artisterna har de flesta av landets städer svårt att hävda sig.

Ledningarna för arenorna tror inte sällan att deras nya megahall automatiskt ska få Bruce Springsteen eller Madonna att knacka på. Och ibland träffar de rätt, Bob Dylan kom till Kinnarps arena i Jönköping som tar 7.000 betalande.

– Det räcker naturligtvis inte att ha Melodifestivalen och Elton John. Det krävs ett momentum, och det är en stor utmaning för arenorna ute i landet. De som inte lyckas riskerar att hamna i arenornas b-lag, säger Jens Rundkvist på kommunikationsbyrån JJP.

Innovation och nytänkande är avgörande för hur det ska gå för Sveriges många stora arenor. Det gäller i högsta grad även Stockholm. Läs mer om detta i sidoartikeln.