Wikipedia behöver forskare – och tvärtom

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Hur använder forskarvärlden Wikipedia? Och hur påverkar den användargenererade nätencyklopedin vår kunskap? Under två dagar, med start i dag måndag, diskuteras Wikipedia ur olika akademiska perspektiv på en konferens i Stockholm.

Hur använder forskarvärlden Wikipedia? Och hur påverkar den användargenererade nätencyklopedin vår kunskap? Under två dagar, med start i dag måndag, diskuteras Wikipedia ur olika akademiska perspektiv på en konferens i Stockholm.

Ett drygt tiotal akademiker och kännare ska tala på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy 2009 som hålls på Lärarhögskolan i Stockholm. Enligt programmet är arrangemanget tänkt som ”ett forum för dialog kring frågor om Wikipedias roll inom utbildning, forskning och vetenskaplig kommunikation”.

En av talarna på konferensen är Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet. ”Encyklopedisk enfald - kunskap, vetenskap och upphovsrätt” är den mycket medvetet valda titeln på hennes föredrag.

Annons:

- Jag visste att om jag valde något som skulle kunna tolkas som att jag tyckte att Wikipedia är enfaldigt skulle någon hänga upp sig på det. ”Kan man yttra någon form av kritik mot Wikipedia i ett sådant här sammanhang?”, tänkte jag, säger Eva Hemmungs Wirtén till DN.se.

Nu har hon dock inte tänkt att kritisera nätuppslagsverket – hon är positiv till mycket av denna nya sorts kollektiva samarbetsform. Men hon har tänkt att ta upp en utveckling mot ett slags självhyllande kultur som hon tycker sig se i sammanhanget, men säger sig samtidigt vara beredd på att omvärdera sina utgångspunkter.

- Om man var med på 80-talet och minns ”In search of excellence” och all den där management-litteraturen så tycker jag att man se att det just nu håller på att formera sig en liknande okritisk hyllningskör till Wikipedia och andra former av motreaktioner till upphovsrättsutvecklingen, om man kan uttrycka sig så, säger Eva Hemmungs Wirtén.

Det låter som kritik från någon som befarar en teknokrati?
- Det finns inslag av det, tycker jag, och en väldigt mansdominerad typ av teknokrati. Jag tycker Wikipedia är otroligt intressant och mycket av det är viktigt att plocka upp, men jag tycker också att det ibland saknas självreflektion. Det utvecklas ett slags distanslöst snack och det är väl det jag har lite problem med.

Hennes resonemang känns igen från forskningsrapporter och svenska Wikimedias ordförande Lennart Guldbrandsson sade nyligen till DN.se att ”det finns en risk att Wikipedia blir lite av en gated community”.

- Denna exkluderande specialistkultur präglar hela debatten, inklusive den om upphovsrätten och the Pirate Bay. Intressant nog uppstår den i system som ser sig som väldigt öppna och inkluderande. Har man inte läst Chris Anderson eller tänkt på ett visst sätt så är det fel, säger Eva Hemmungs Wirtén.

I sitt föredrag tänker hon annars lyfta frågor om vad som håller på att hända inom forskningen. Exempelvis om man inom vetenskapen ser tendenser som liknar dem man har sett i kultursfären.

- Vad jag tänker på är att vi sedan mitten av 1990-talet har sett en hårdnande upphovsrättslig tendens. Samtidigt har vi ju sett en ökad möjlighet att bryta mot lagen, om man nu så vill. Inom det akademiska händer just nu väldigt mycket i infrastrukturen, där Wikipedia är ett intressant exempel på förändrade mönster på hur vetenskap produceras.

- Parallellt märks tendenser av att universiteten som en reaktion vill gripa sig an patentering i högre grad. Det är ett alldeles för svart och vitt sätt att se på saken, men vi har fått mer inhägnande av kultur och vetenskap jämte rörelser som är intresserade av att öppna upp det till en allmänning. EU som institution är ett jättebra exempel på denna bipolära position, säger Eva Hemmungs Wirtén.

Wikipedia som källa eller verktyg för forskning har diskuterats och ifrågasatts under hela dess snart nioåriga historia. Uppslagsverket har också varit föremål för granskning i avhandlingar och som exempel på fenomen i kurser om sociala medier och liknande.

Sedan i höst finns Wikipedia till och med som universitetskurs på Mittuniversitetet - enligt egen utsago världens första i sitt slag. En av personerna bakom kursen ”Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik” är Magnus Eriksson som på konferensen ska berätta om sina erfarenheter från den.

- Wikipedia-kursen har flera syften varav den källkritiska delen brukar lyftas fram, hur man ska förhålla sig till informationen därifrån. Det är viktigt, men det är bara en liten del av kursen. Det finns mycket forskning att ta del av och Wikipedia har själv en massa riktlinjer och filosofier för hur man skriver en artikel, eller hur man ska agera när det blir konflikter och annat, säger Magnus Eriksson.

Allt det ska man känna till efter kursen. För att man som exempelvis forskare eller student ska kunna förhålla sig till rättvisande till Wikipedia måste man förstå processen under ytan, menar Magnus Eriksson. Man måste ha provat själv att redigera artiklar och man måste ha sett de debatter och diskussioner som hela tiden finns bakom artiklarna.

- Jag har märkt att det finns en väldigt stor skepticism mot Wikipedia. På ett sätt är det bra, men ibland grundar den sig på missförstånd. Exempelvis finns uppfattningen att ju fler författarna är bakom en artikel desto mindre trovärdig är den. Forskning visar att det är tvärtom, att artiklar med få författare och få källor ska man vara mer vaksam på, säger Magnus Eriksson.

Den manliga dominans som präglar aktiviteten bakom Wikipedia känns igen bland de som går Mittuniversitetets kurs, men könsfördelningen ser något bättre ut där. DN.se berättade nyligen att Wikipediagrundaren Jimmy Wales presenterat siffror som visar att bara drygt 10 procent av de som bidrar till Wikipedia är kvinnor. På Magnus Erissons kurs är 35 procent av deltagarna kvinnor.

- Jag tror att det finns en viss nördstämpel över Wikipedia och nördkulturen eller besserwisser-mentaliteten tycks vara starkare hos män, saker som kanske behövs för att man ska tycka att det är roligt att skriva på Wikipedia. Det finns säkert flera förklaringar till det här förhållandet, säger Magnus Eriksson.

Vad är ditt viktigaste argumentet för Wikipedia?
- Folkbildningsaspekten. Ungefär 300 år före Kristus kom biblioteket i Alexandria med syftet att samla all världens kunskap, men det brann upp. Nu gör vi om samma vision fast den blir mer lättillgänglig, och vi samlar inte kunskapen på en server utan flera, så att vi ska klara en katastrof. Det borde ligga i den akademiska världens intresse, vi har ju den så kallade tredje uppgiften.

Är Wikipedia ett komplement eller en konkurrent till traditionella uppslagsverk?
- Jämförelsen är inte längre intressant. I dag innehåller det engelskspråkiga Wikipedia så väldigt mycket mer. Kvalitativt är det visserligen varierande, men håller ungefär på samma nivå som konventionella motsvarigheter. Kvanititativt så skulle det kunna ersätta läroböcker. Svenska Wikipedia har dock en bit kvar innan det når upp till konventionella uppslagsverk, säger Magnus Eriksson.

Som han ser det är varken elitism eller sned könsfördelning de största problemen med Wikipedia. Värre är att ”en del artiklar drabbas av ett ägande”, det vill säga att någon enskild person lägger ner väldigt mycket tid och engagemang på att radera vad andra skriver, eller debattera mot dem tills de ger upp.

- Men det allra största problemet är bristen på författare. Om fler var djärva nog att skriva och bidra skulle det växa ännu bättre. Särskilt gäller det Sverige som har en liten befolkningsgrupp och bara har ett par tusen aktiva wikipedianer. Just teoretiska ämnen gissas det en hel del och det blir fel. Därför behöver Wikipedia att fler forskare och experter skriver i sina ämnen, säger Magnus Eriksson.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

ComhemModemSakerhet500
Foto: Magnus Hallgren DN:s reporter hackade sig in i Comhems modem på några minuter.

 Allvarligt säkerhetshål. Trots larm mörkades bristerna i mer än ett år. 221  34 tweets  181 rekommendationer  6 rekommendationer

 Lätt att ta över hemelktronik. DN styrde skrivare tre mil bort. 334  28 tweets  301 rekommendationer  5 rekommendationer

 Så lätt kan det hackas. Brister i Bredbandsbolagets modem. 974  135 tweets  787 rekommendationer  52 rekommendationer

 Tipsa DN om nyheter. Skriv till våra granskande reportrar.

polismördare
Foto:Jason Farmer/AP

 Rörbomber och vuxenblöjor. Tusen poliser jagade misstänkte mördaren.

Nordkorea144
Foto: Reuters/KCNA

 Skickades med gasballonger. Paket innehöll också endollarsedlar och dvd-filmer. 5  1 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
nutidpuffstor
Foto:TT, Alamy

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Utmana dig i DN:s Nutidstest. 15  3 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

Experterna ger sina bästa tips.  ”Det är ingen materialsport.”

Kaffe244
Foto: TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: