Klockan 16 i dag fattade riksdagen beslut om att införa den omdebatterade Ipredlagen. Beslutet föregicks av en debatt där de borgerliga partierna hävdade den enskilde kulturarbetarens rätt medan framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet menade att lagen inte alls slår vakt om den personliga integriteten.
Dagens riksdagsdebatt om Ipredlagen visade på en tydlig uppdelning när det gäller åsikterna om lagen. De borgerliga partierna hävdar den enskilde kulturarbetarens rätt medan framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att lagen inte alls slår vakt om den personliga integriteten.
Den debatt som föregick omröstningen lade stort fokus på frågan om Ipredlagen i sitt nuvarande tillstånd innehåller ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten. Socialdemokraterna är för Ipredlagen men menar att det behövs tydligare regler för att skydda integriteten. Eva-Lena Jansson föreslår en ny myndighet i form av en integritetsombudsman och vill också att en upphovsrättskommission ska tillsättas.
- Ombudsmannen skulle bevaka om och hur oacceptabla gränser överträds. En upphovsrättskommission skulle ha till uppgift att granska upphovsrätten brett. Det behövs eftersom tekniken hela tiden tar stora kliv framåt och eftersom anonymiseringsverktygen ökar, sa Eva-Lena Jansson under debatten.
Justitieminister Beatrice Ask (M) trodde dock inte att en upphovsrättskommission var rätt väg att gå. Hon tror att en oberoende uppföljning och utvärdering är både mer effektivt och mindre kostsamt.
- Den modell Socialdemokraterna föreslår kommer att behöva längre tid för att inleda sitt arbete. Vi har en bra modell som tar sig an de farhågor som finns, sa Ask som var noga med att poängtera att hon förstår och tar till sig mycket av den kritik och de synpunkter som finns när det gäller Ipredlagen.
Miljöpartisten Lage Rahm menade att Ipredlagen innebär en ökad rättsosäkerhet som kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde. Enligt honom fungerar lagen endast i ett samhälle av typen polisstat där all internettrafik övervakas. Han menar att det inte är självklart att den som står på ett internetabonnemang är den som laddar ner filer, detta gäller speciellt de lätthackade trådlösa nätverken.
- Ska i sådana fall den som står på abonnemanget behöva bevisa sin oskuld. Det är ett vämjeligt alternativ, sa Rahm.
Beatrice Ask svarade på Rahms kritik genom att förklara att Ip-adresser och personuppgifter inte kommer att lämnas ut hur som helst utan först efter domstolsbeslut. För att lämna ut uppgifterna krävs tydliga bevis för att intrång skett och det är domstolen som ska ta ställning till huruvida bevisen räcker.
Både Lage Rahm och hans partikollega Per Bolund befarade att Ipredlagen ska leda till orimliga skadestånd liknande de i USA och England och menar att det finns en fara att lagen urartar och leder till husrannsakningar och grova brott mot den personliga integriteten.
Den dystra bild de målade upp delades dock inte av de borgerliga debattörerna.
Per Bolund tog ett delvis nytt grepp då han poängterade det faktum att amerikansk film- och musikindustri är de enda som tjänar mycket pengar på upphovsrättslagen och att det är dessa aktörer som tvingar fram Ipredlagen genom starka påtryckningar på EU och Sverige.