Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Robotarna tar över journalistiken

Robin Govik är affärsutvecklingschef på Mittmedia. Koncernen introducerar inom kort autogenererad journalistik.
Robin Govik är affärsutvecklingschef på Mittmedia. Koncernen introducerar inom kort autogenererad journalistik. Foto: Pernilla Wahlman

Miljontals tidningsartiklar skrivs redan av robotar i USA. Nu introduceras autogenererad journalistik i Sverige.

Inom kort kommer koncernen Mittmedia som omfattar 19 morgontidningar, däribland Falu Kuriren och Sundsvalls Tidning, att introducera autogenererad journalistik. Man kommer alltså att publicera artiklar som skapats av artificiellt intelligenta dataprogram.

– Vi har kommit så långt att vi utvecklar systemet rent praktiskt nu. Vi börjar med att automatisera texter om vädret för att lära oss metodiken, berättar Robin Govik, redaktionell affärsutvecklingschef på Mittmedia.

Texterna konstrueras utifrån data. Enligt Robin Govik är väderrapportering en bra startpunkt för satsningen eftersom de data som finns tillgänglig på området är statisk och lätthanterlig.

– Men vädret är simpelt. Det blir betydligt mer spännande när vi tar nästa steg och rör oss mot sport. Det vore väldigt intressant om vi kan addera historik i de refererande robottexterna, det är svårt att hinna med för en mänsklig journalist eftersom det förutsätter en del research.

Förebilden när det gäller automatiserad sportjournalistik är Narrative Science. I samband med att det amerikanska företaget grundades för fem år sedan började man experimentera med datorgenererade sammanfattningar av basebollmatcher för barn. Föräldrar knappade in matchstatistik via en app. Uppgifterna bearbetades sedan av ett program och innan knattarna hunnit kliva av planen fanns ett referat av matchen.

Robin Govik. Foto: Pernilla Wahlman

I dag producerar Narrative Science artiklar i industriell skala. Fokus ligger på siffertäta ämnen som sport och ekonomi. Branschledaren inom robotjournalistik är emellertid amerikanska Automated Insights. För knappt ett år sedan tecknade de ett långtgående avtal med AP, världens största nyhetsbyrå.

I dag är nästan samtliga referat av delårsrapporter på AP autogenererade med hjälp av Wordsmith, ett program som skapats av Automated Insights. På det området har nyhetsbyrån femtonfaldigat produktionstakten. Sedan årsskiftet tar robotar också hand om matchreferaten när det gäller sport i de lägre divisionerna. Sedan automatiseringen inleddes har man kunnat konstatera att antalet fel sjunkit markant.

James Kotecki är pressansvarig på Automated Insights. Han berättar att företaget genererade mer än 300 miljoner artiklar 2013. Enligt tekniksajten Mashable är det fler texter än världens alla medieproducenter skapade sammanlagt det året.

– 2014 producerade vi en miljard texter. 2015 kommer vi att producera lika många eller fler, konstaterar James Kotecki i en mejlväxling med DN.

Mittmedia är pionjärer när det gäller automatiserad journalistik bland dagstidningar i Sverige. Men nyhetsbyrån Siren som bevakar myndigheter och domstolar har skapat texter på maskinell väg sedan flera år. De robotgenererade texterna ska fungera som ett underlag för journalister att eventuellt jobba vidare med och är inte avsedda att hamna i tryck.

– Men då och då så publiceras de ändå, säger Matti Larsson vd och chefredaktör på Siren.

Den lätt filosofiska frågan om ­robotar kan skriva texter som väcker verkliga känslor har diskuterats flitigt i branschen, ofta med en oroad underton. Anna Gullberg, chef­redaktör för Gefle Dagblad som ingår i Mittmedia, skrev nyligen en krönika om Automated Insights erövringar. Hon konstaterade att inga algoritmer, likt tidningens ­meriterade krönikör Stisse Åberg, kan skriva om Brynäs så att vuxna män faller i gråt. När DN pratar med henne är hon inte fullt så kategorisk.

Folk berörs hela tiden av det som inte är äkta. Vi gråter ju till reklamfilmer.

– Folk berörs hela tiden av det som inte är äkta. Vi gråter ju till reklamfilmer. Så visst, det är nog möjligt att det kommer att kunna skapas algoritmer som kan framkalla känslor. Men jag vill inte tro det.

Mats Lewan på tidningen Ny Teknik påpekar att vi över lag är dåliga på att abstrahera vad datorer kommer att kunna åstadkomma i framtiden.

– Tankefelet som alla gör är att vi utgår från att utvecklingen kommer att stanna vid den punkt där den befinner sig i nuläget. Att Narrative Science i dag kan bygga texter på ett par sidor är bara början.

Mats Lewan påpekar dock att människans oförutsägbarhet och empatiska förmåga är svår att replikera inom artificiell intelligens.

– På det området kommer vi att överträffa maskinerna under lång tid. Men det är inget som säger att maskiner inte kan nå dit också.

Redan 2013 kunde Christer Clerwall, fil doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, notera att det är svårt för oss att skilja autogenererad text från material som skrivits av en människa. När han lät 46 studenter läsa ett matchreferat som producerats av programmet Wordsmith och ett som skrivits av en reporter på LA Times kunde närmare hälften av eleverna inte peka ut vilken text som var skapad av mänsklig hand. Testet visade också att maskintexten uppfattades som mer objektiv. De referat av delårsrapporter som Automated Insights levererar åt AP är påfallande torra. Men när James Kotecki får frågan om hur företaget jobbar med att göra sina artiklar mer levande blir han irriterad.

– Frågan utgår från en felaktig premiss. Det stämmer att de artiklar som vi gör åt AP är skrivna i en rak stil. Men Wordsmith använder den ton som kunden efterfrågar. Innehållet på Bodybuilding.com som vi producerar har till exempel tilltalet hos en positiv tränare.

I de texter som Wordsmith producerar om Fantasy Football för Yahoos räkning går det till och med att hitta sarkasmer och skämt. De är måttligt roliga, men att en dator lyckas skapa något som ens liknar humor är hisnande. James Kotecki understryker att allt beror på vilken typ av data som programmet matas med.

– Data är det bränsle som gör att Wordsmith kan skapa berättelser med ett naturligt språk. Områden där det saknas bra data är svåra att automatisera i nuläget. Men det kommer att förändras när användandet av sensorer som levererar information om hur världen doftar och känns blir mer utbredd.

DN:s tidigare rapportering om sifferkulturen

För många murvlar är datagenererad journalistik ett laddat ämne. I en tid av omänskligt tuffa produktionsvillkor framstår den evigt lojala roboten som producerar text med tankens hastighet och dessutom aldrig vabbar som en dödgrävare. Kristian Hammond, en av grundarna till Narrative Science, har sagt att en dator kommer att vinna Pulitzerpriset inom bara några år. Om det händer lär åtskilliga reportrar drabbas av en existentiell kris.

Mats Lewan är emellertid inte bekymrad.

– Det vi ser redan nu är att ­maskinerna gör grovjobbet. Personligen skulle jag tycka att det var praktiskt. Maskinen bygger dussintexterna medan jag fokuserar på analysen.

Det är ett förhållningssätt som redan präglar arbetet på nyhetsbyrån Siren.

– Vi har reportrar som alla andra redaktioner, men hanteringen av volymmaterial försöker vi automatisera i så hög grad som möjligt. Inte minst för att det är mördande tråkiga arbetsuppgifter, säger Matti Larsson.

James Kotecki poängterar att han inte känner till att Wordsmith orsakat några uppsägningar.

– Jag tror man är dum om man ser robotar som en möjlighet till besparingar, säger Robin Govik på Mittmedia som menar att autogenererad journalistik skapar möjligheter att upprätta en hyperlokal bevakning som tidningar inte har råd med i dag.

– Bra lokaljournalistik kan mycket väl vara att berätta om en cykelstöld i Matfors. Det finns inte en chans att vi skulle kunna ha en reporter som sitter och jobbar med det. Det finns vissa uppgifter som robotar inte klarar i dag. Samtidigt finns det områden där de faktiskt överträffar oss.

Fördjupning. Läs fler artiklar om sifferkulturen

Datorn kan redan göra enklare målningar. Finns det gränser för datorns kreativitet? Har romanförfattarna fått en seriös konkurrent? DN Kulturs artikelserie handlar om hur våra digitala beteendemönster formar och styr kulturen.

• Del 1 i serien. När matematikerna blir de nya kulturarbetarna. Genom att utforska enorma mängder data kan så kal­lade data scien­tists förutspå våra be­teenden. När ­dataanalysen nu gör sitt intåg i kultur­världen uppstår ­frågan om det kreativa geniets roll är hotad. Läs artikeln

• Del 2 i serien. Matematik skapar sug efter ”Candy crush”. Mobilspelet ”Candy crush saga” skapas i lika hög grad av dataanalytiker som av speldesigners. Med enorma mängder data från användarna utformas spelet. Spelbranschen har kommit längre än de flesta i att utvinna kultur ur datan. Läs artikeln

• Del 3 i serien. ”Det är en tidsfråga innan vi ser romaner skrivna av datorer”. Är datorn framtidens konstnär, författare, journalist? På senare tid har stegen mot en konstnärligt kreativ dator gått allt snabbare. Redan klarar datorprogram att skapa enklare texter och abstrakta målningar. Men frågan är om datorn kan bli en högklassig författare. Läs artikeln

• Del 4 i serien. Så blir du läst av din e-bok. Hur snabbt läser du? Hur länge? Var slutar du? Via läsplattor och e-böcker blir läsbeteenden möjliga att mäta. Läs artikeln

Fakta. Det personliga överlever

• Den som vill skapa sig en bild av autogenererad text kan utforska “Content, forever”, en webbaserad artikelmaskin skapad av internetkonstnären Darius Kazemi. Han inspirerades av en usel text, skriven av en människa. Kazemi säger till DN att robotar kommer att driva fram en darwinistisk sorteringsprocess.

• Personliga och unika röster överlever medan reportrar som skriver material som även robotar kan producera sitter löst till.