"Myggor och tigrar", som presenterades utförligt i gårdagens DN, är inte bara en verklighetsbaserad roman om maffian i Neapel, camorran, och om kulturlivet i Sverige, särskilt Aftonbladets kulturredaktion. Maja Lundgren namnger alla verkliga personer som förekommer i boken, och många beskrivs synnerligen nedsättande. Det är otrohet, negativ kvinnosyn och allmänna personangrepp om vartannat. DN har sökt flera av de utpekade men ingen har velat kommentera innehållet.
Maja Lundgren framhåller i boken ofta även sig själv i dålig dager. Bland annat som "narcissist med megaloman paranoia".
Magnus Bergh, förläggare på Albert Bonniers förlag, säger att man har gett ut boken för att man förstås anser att den är en bra roman.
- Nu handlar det om en skönlitterär text, en realistisk sådan. Det är väldigt viktigt att man ser den som en helhet och inte bara plockar ut några delar. Det är då det växer fram ett mönster som är bokens innehåll. I det avseendet har vi bedömt det som självklart att ge ut den.
Magnus Bergh ser "Myggor och tigrar" framför allt som en jämförelse mellan förhållanden i Italien och i Sverige.
- Det är en nästan klassisk helvetesskildring som en författare har varit med om, och gör om litterärt. Den anti-litterära stilen, dagboksstilen, kan påminna om till exempel Strindbergs "Inferno".
I gårdagens DN-intervju med Maja Lundgren säger hon att hon med sin nya bok vill komma åt ett mansdominerat Kultursverige. Om valet att namnge alla inblandade säger hon att "det är en politisk roman om verkligheten" och:
- Att göra om det till en roman där allt är avslutat och paketerat, med påhittade personer, hade känts som att legitimera det som pågår.
Magnus Bergh säger att förlaget noggrant har diskuterat utgivningen, men inte mer än normalt.
- Jag vill inte gå in på hur utgivningsbesluten ser ut, det kan jag inte, men de är alltid väldigt noggranna. De varierar från bok till bok, men varje bok kräver sitt bestämda.
Stämmer det inte att ni i ett tidigare skede tackat nej till boken?
- Alltså vi har diskuterat den under lång tid. Vi har egna jurister som har tittat på det.
Och att andra förlag har tackat nej under tiden?
- Det känner inte jag till.
I slutet av "Myggor och tigrar" beskriver Maja Lundgren ett manuskriptmöte med Magnus Bergh. Hon skriver att han har uttalade och outtalade önskemål om strykningar, men vad som faktiskt har strukits framgår inte i vare sig boken eller i samtalet med Magnus Bergh.
- Det går inte att säga. Alla manuskript är i ständigt arbete och förändras. Det här skiljer sig inte på något sätt från något annat.
Enligt uppgifter till DN har både direkt och indirekt berörda hört av sig till Albert Bonniers förlag, och bett om att boken ska stoppas helt eller delvis.
- Det vill jag inte kommentera. Vi diskuterar inte våra utgivningsbeslut på det sättet, säger Magnus Bergh.
Om Maja Lundgrens beskrivning av deras kontakter upprepar han att boken ska läsas i sin helhet och om att i stort sett bara Bonnier-författare förekommer i "Myggor och tigrar", säger han:
- Det är naturligtvis så att Bonniers är ett stort förlag och därför finns många författare på Bonniers.
Båda de likadant omdebatterade "Den högsta kasten" av Carina Rydberg och "Regissören" av Alexander Ahndoril är också förlagda av Bonniers. Är det en Bonnier-linje?
- Jag tror att den här typen av bok är en tendens i dag. Det är åt det här hållet den realistiska litteraturen går just nu. Man kan jämföra det med det som i Frankrike kallas autofiktion, som till exempel Emmanuel Carrère, säger Magnus Bergh.