Norge: Morgontidningarna håller öppet. I Norge har de större tidningarna valt olika vägar. Morgontidningar som Aftenposten, Bergens Tidende och Adresse-avisen väljer fortfarande att låta läsarna ta del av allt material på nätet.

Detsamma gäller för affärstidningen Dagens Næringsliv. Kvällstidningarna däremot väljer att ta betalt för en mindre del av sitt material i så kallade plustjänster. Hos Verdens Gang kostar det cirka 70 svenska kronor i månaden och cirka 700 kronor per år att läsa visst material. Det handlar främst om artiklar av featurekaraktär. Främsta konkurrenten Dagbladet har samma lösning, men till ett lägre pris. Fædrelandsvennen från Kristiansand är ett exempel på en lokaltidning som valt att låsa in ett relativt stort antal artiklar, även av nyhetskaraktär.

Jens Littorin

Frankrike: Papper på helgen, digitalt i veckorna. De flesta franska tidningar som Le Parisien, Le Monde, Libération och affärstidningen Echos tar mellan 12 och 20 euro i månaden (runt 150 kr) enbart för den elektroniska ”premiumläsningen”. Le Figaro erbjuder också en variant med helgens tidningar i papper, kopplat med elektronisk läsning i veckan. Samtliga tidningar erbjuder årsabonnemang med extra-allt i både papper och digitalt.

Den första februari i år vann tidningsförläggarna en strid mot Google News. Söktjänsten fick betala 60 miljoner euro (en halv miljard kronor) till en fond för papperstidningarnas utveckling på nätet. Detta för att Google ska få fortsätta peka mot deras artiklar – och samtidigt undvika en utdragen rättstvist och lagstiftande. Fonden ska också hjälpa rena nättidningar som Médiapart – en betaltidning för undersökande journalistik som sedan två år blivit lönsam med runt 60 000 abonnenter.

Magnus Falkehed

Ryssland: Många populära tidningar är helt digitala. Affärstidningen Vedomosti blev i fjol det första ryska medieföretaget att införa en betalvägg. Tidningen har en tryckt upplaga på cirka 75 000 och arbetar nu hårt med att konvertera sina ”pappersläsare” till digitala läsare på snyggt designade mobil- och surfplatteutgåvor.

För övriga läsare gäller modellen med mjuk betalvägg, alltså att varje läsare får gratis tillgång till ett visst antal artiklar per månad.

Bland ryska tidningar finns en stark gratiskultur och många populära medier publiceras endast digitalt. Det är på nätet många av de piggaste och mest oberoende medierna finns – som gazeta.ru, lenta.ru och Jezjednevnyj Zjurnal.

Ryska internet är bland de snabbast växande i Europa och i antal användare gick landet nyligen upp på första plats, före Tyskland.

Ingmar Nevéus

Tyskland: Der Spiegel ­tvekar om gratis på nätet. Sammanlagt 36 tyska tidningar har hittills infört så kallade betalväggar på sina sajter. Framför allt regionaltidningarna har märkt att unika lokala nyheter säljer bra. Den stora Springerkoncernen har gått i spetsen för utvecklingen och i höst kommer Bild-Zeitung, landets största tidning, att införa ett betalsystem eftersom man skaffat sig rätten att sammanfatta Bundesliga i bilder. På nyhetsmagasinet Der Spiegel, som var en nätpionjär med Spiegel Online, pågår en intern konflikt om huruvida Spiegel Online även fortsättningsvis ska vara gratis eller inte.

Jan Lewenhagen

England: The Sun ska locka läsare med Premier Leauge. The Sun och Daily Telegraph är de senaste brittiska tidningarna som meddelat att de ska ta betalt för sina nätupplagor. Båda tidningarna tillhör de största i Storbritannien och resultatet kommer att följas noga av branschen.

Tabloidtidningen The Sun, som ägs av mediemagnaten Rupert Murdoch och har en daglig pappersupplaga på 2,4 miljoner exemplar, kommer att ta betalt för allt på nätet. För att behålla läsarna lockar man från och med i höst, när betalväggen införs, med toppfotboll; tidningen har köpt rättigheterna att på nätet visa mål och höjdpunkter från Premier Leagues matcher.

Daily Telegraph låter läsarna gratis ta del av tjugo artiklar per månad. Den som vill läsa mer måste ta en prenumeration som kostar mellan motsvarande 10 och 100 kronor i månaden, beroende på typ av abonnemang. Tidningen tar sedan tidigare betalt av läsare utanför Storbritannien. Andra tidningar, som The Times och ekonomitidningen Financial Times, har redan olika sorters betalväggar. The Times har 130 000 nätprenumeranter, Financial Times drygt 300 000.

Thomas Hall

Italien: Svårt ta betalt av tidningsläsarna. I Italien är fortfarande nästan allt nyhetsmaterial gratis på tidningarnas hemsidor.

– Många undersöker möjligheten att ta betalt, men övergången är mycket svår att göra nu med hushållens vikande ekonomi och ett stort annonsras, säger Lucia Annunziata, chefredaktör för den italienska versionen av on-line-tidningen Huffington Post – en tidning som inte planerar att ta betalt för sitt material.

Som komplement har tidningen La Repubblica sedan 18 månader en Ipadversion av morgondagens tidning som levereras redan kl 19. Abonnemanget kostar 200 kronor i månaden.

– Italienarna har tyvärr vant sig vid att få allt gratis och det gäller inte bara nyheter. Det är symtomatiskt att en internationell succé som Spotify lanserades så sent som i februari i år, poängterar massmedieforskaren Paolo Peverini vid Roms LUISS-universitet.

Peter Loewe