Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Så hanterar svenska tidningar näthatet

Det är inte längre fritt fram att kommentera på nätet. Flera tidningar har plockat bort sin kommentarsfunktion.
Det är inte längre fritt fram att kommentera på nätet. Flera tidningar har plockat bort sin kommentarsfunktion. Foto: ALAMY
Efter terroristattacken i Norge har diskussionen om debattklimatet i tidningarnas kommentatorsfält åter aktualiserats. Sättet tidningarna väljer att hantera kommentarerna skiljer sig åt.

Det var förra söndagen, två dagar efter terroristdåden i Oslo och på Utøya, som chefredaktören och den ansvarige utgivaren på Värmlands Folkblad, Peter Franke, bestämde sig. Han hade just läst ett utdrag ur Anders Breiviks manifest och tog direkt beslutet att helt stänga ner kommentatorsfälten på den egna tidningen.

– Jag tänkte att nu räcker det! Jag insåg ju att det här känner jag igen. Det är exakt detta jag ser på vår sida. Samma hat mot invandrare och muslimer, samma förakt mot etablissemang, medier, folkvalda och samma länkar till rasistiska sidor. Vi behöver ju fråga oss om näthatet på våra sidor göder sådana som Breivik, säger Peter Franke.

Sveriges tidningar har valt olika vägar att hantera sina kommentatorsfält. Den stora skiljelinjen går vid huruvida inläggen förhandsmodereras (redaktionen läser och godkänner innan de läggs ut) eller efterhandsgranskas (publicering sker direkt, de som bryter mot lag eller tidningens policy plockas bort när de upptäcks) och ifall det krävs registering för publicering eller inte. Dels är det en publicistisk fråga, vid förhandsgranskning är det den ansvarige utgivaren som blir skyldig då ett brott begås. I mars 2002 dömdes Kalle Jungkvist, ansvarig utgivare för Aftonbladets nättidning, för hets mot folkgrupp när tidningen bland annat missade ett inlägg där en person manat till utrotning av judar. Därefter har flera stora tidningar valt att gå över till efterhandsgranskning. Då lyder man i stället under en annan lag, ”Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor”. Tidningen är då skyldig att plocka bort lagvidriga kommentarer men kan inte dömas för själva brottet i sig.

Värmlands Folkblad efterhandsmodererade och hade ingen registrering av användarna.

– Vi är en liten tidning med små resurser och det var bara jag, nattchefen, nyhetschefen och webbredaktören som försökte hålla koll. Det gjorde att en liten grupp utnyttjade oss och fick ut en del grova grejer, några i ett par minuter, andra i flera timmar, säger Peter Franke.

VLT i Västerås har, efter att för två år sedan haft en period av hätska uttalanden, valt att både förhandsgranska och kräva registrering.

– Jag tycker att en tidnings utgivaransvar även ska omfatta nätet, annars är det fritt fram att förtala och kränka och även om du tar bort dem i efterhand är skadan redan skedd, säger Mårten Enberg, redaktionschef på VLT.

Flera tidningar har valt en kombinerad version. Expressen sköter med vissa undantag modereringen i efterhand med hjälp av ett externt företag (se artikel bredvid), de använder registrering och väljer bort kommentatorsfält på en del artiklar. DN.se gör samma sak, men registrerar än så länge inte.

–Till hösten ska vi dock införa någon form av inloggning. När folk inte är anonyma blir debatten helt enkelt bättre, säger Björn Hedensjö, chef för DN.se.

Att inte ha några kommentatorsfält över huvud taget är det få tidningar som ser som ett alternativ. Även Värmlands Folkblad kommer att införa det igen, ”fast på ett sätt så att inte seriösa debattörer skräms bort”. Dialogen med läsarna vill man ha, dessutom drar kommentatorsfälten läsare.

– Min uppfattning är att nyhetssajter får fler återkommande besökare om det finns användare som kommenterar och diskussionen med våra läsare ska vi -naturligtvis ha, säger Göran Fröjdh, som är redaktör för Läsarsamverkan på Aftonbladet.se.

Sofia Mirjamsdotter, som är frilansjournalist med inriktning på sociala medier, håller med. Hon spår visserligen en tid med fler stängda kommentatorsfält, och en ny försiktighet, men tror inte att man kommer att gå tillbaka till en tid när tidningar var mer av envägskommunikatörer.

– Unga som är uppvuxna med sociala medier skulle förmodligen inte acceptera en sajt där de inte kunde kommentera. Den högerextrema klicken som rusar till varje litet kommentatorsfält är visserligen ett problem, men det förekommer också alla möjliga konstruktiva diskussioner mellan läsare och tidningarna, säger hon.

–  Däremot tycker jag inte att det är en rättighet att få vara anonym. Jag tror också på tydliga regler och aktiva redaktioner som syns i kommentatorsfälten. Är du själv inne och bemöter höjs nivån, säger Sofia Mirjamsdotter.