Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Så kan virtuell verklighet göra dig mer empatisk

Med en vr-skärm framför ögonen får vi möjlighet att kliva rakt in i någon annans liv och medvetande. På många håll i världen undersöker man just nu om det går att förhöja vår medkänsla med hjälp av den nya tekniken.

I en glänta i skogen ligger du och blöder. Flugor surrar över blod som spillts på en trädstam intill. Du är skadeskjuten och kan inte röra dig. Snart bländas du av strålkastarljuset från en pickup som stannar till i närheten, och tre jägare med täckvästar och grovkalibriga gevär kliver ut. I en plågsamt utdragen scen tvingas du bevittna hur de hukade smyger sig närmare och närmare.

Så ser upplägget i ”Oh deer!” ut, en 360-graders kortfilm inspelad av Peter Pontikis där tittaren iklär sig rollen som döende rådjur. Utsattheten i jaktscenen är kännbar. Hjälplöst lyssnar du till fotsteg som avancerar från alla riktningar.

– Jakten är en mycket primal företeelse, nästan banal på något sätt. Den är så alldaglig, men samtidigt så skräckinjagande beroende på vilket perspektiv man väljer. Djuret är i detta fall mer ett medium ”vi går igenom” för att uppleva utsattheten i situationen, säger Potinkis.

Utsatthet, fara, obehag – vanliga känsloanspelningar i dagens utbud inom virtuell verklighet, vr. Dels inom tv-spelsgrenen av vr där inlevelsen till stor del bygger på spelarens sårbarhet, som i Playstations nya skräcktitel ”Here they lie” eller i den teknikdemo som visades upp vid releasen av Sonys vr-satsning där man befinner sig i en hajbur och en vithaj lyckas ta sig innanför gallret.

Djuret är i detta fall mer ett medium ”vi går igenom” för att uppleva utsattheten i situationen.

Men även bortom spelindustrins tekniskt skickliga skrämseleffekter handlar virtuella upplevelser ofta om att försättas i någon annans olust.

På Dramaten visas just nu Osynliga teaterns gästspel ”Det levda baklänges”, där deltagaren iklär sig rollen som den syriske flyktingen Marwan Arkawi och följer dennes möte med Migrationsverket. Att vr i framtiden skulle kunna användas som ett slags empatimaskin, att skapa medkänsla för en person genom att genomgå dennes situation, är Tomas Rajnai, regissör på Osynliga teatern, övertygad om.

– Tekniken kommer hela tiden att förbättras och bli skarpare och skarpare, jag tror att hjärnan snart köper förflyttningen till hundra procent. Häromdagen hade vi en person i salongen som började svara handläggaren men blev konfunderad när handläggaren inte svarade på hens frågor.

Foto: Vrse worksI Gaza. FN och produktionsbolaget vrse.works har samproducerat dokumentären ”My mother’s wing”, där man får följa en palestinsk familj i Gaza som mist två barn i israeliska bombningar. Foto: vrse Works

 Exemplen på hur vr används för att skapa närvaro och medkänsla är flera. FN har med ”Clouds over Sidra” skapat en 360-kortdokumentär där man får se världen genom ögonen på en tolvårig syrisk flykting, och med ”My mother’s wing” skildras livet för en familj i Gaza. Tv-kanalen PBS journalistprogram ”Frontline” har i sin tur filmat en 360-dokumentär om ebolaepidemin på plats i Västafrika.

Utbildningsradion i Sverige fick i våras mycket uppmärksamhet för sin film ”Mobbning i 360 grader” som utspelar sig i ett klassrum där man trakasseras av stökiga elever.

Läs även: Vr-glasögon är årets julklapp

Lars Djupsjö är marknadsansvarig på UR. Syftet med ”Mobbning i 360 grader” var att lyfta frågan om mobbning på ett nytt sätt, ett som gick mycket på känslan, berättar han om valet av vr som plattform.

– I efterhand kan det konstateras ha varit ett lyckokast. Kampanjen har fått enorm spridning och uppmärksamhet i bland annat sociala medier. Vi har under året även visat den på läromedelsutställningar, mässor och lärarträffar med väldigt lyckat resultat. Vi har vid dessa tillfällen förstärkt upplevelsen ytterligare genom att låta tittarna sätta sig i skolbänkar, precis som i filmen, säger han.

Ju längre bort man befinner sig från en smärtsam situation desto mindre känns den. Så att erfara hur det känns att vara flykting, mobbad, skadad eller utsatt skapar också en djupare förståelse hos betraktaren än om samma scener skulle ha presenterats i en instruktionsfilm eller en informationsbroschyr, säger William Hamilton.

– I stället för att vara uppbyggt av symboler eller representationer av objekt som har potential att finnas i verkligheten, är vr en illusion av verkligheten. Det engagerar djupare delar av hjärnan och ger upphov till känslor av närvaro, och den nya plats man befinner sig i får ens totala uppmärksamhet.

Foto: Virtual HumanPappersmassa. När försökspersoner i en studie fick såga ner träd i virtual reality blev sambandet tydligare för dem mellan papperstillverkning och resursförbrukningen med massavverkning. Foto: Interaction Lab

På Stanforduniversitetet i Kalifornien forskas på vr som empatiskt träningsredskap. I en ofta refererad studie fick försöksdeltagare i en virtuell miljö kapa träd med en motorsåg, samtidigt som de undervisades i hur pappersförbrukning orsakar massavverkning av träd. När försöksledaren sedan ”råkade” spilla ut ett glas vatten visade det sig att deltagarna som genomgått vr-experimentet använde 20 procent färre pappersservetter för att torka upp vattnet, eftersom de såg sambandet med resursförbrukning.

När FN på en insamlingsgala först lät donatorerna titta på ”Clouds over Sidra” med vr-headset blev utfallet att man samlade in dubbelt så mycket pengar till Unicef som man hade räknat med.

Forskningen visar att virtuella miljöer skapar större kognitiva och beteendemässiga förändringar än “mental simulering”, alltså att bara försöka leva sig in i något med ren tankekraft.

– Ett annat roligt experiment är när man lät studenter spegla sig i en virtuell spegelbild, fast i stället för att se sitt vanliga ansikte ser de en rendering av hur de skulle se ut vid 70 års ålder. Detta visade sig minska åldersdiskriminering, säger William Hamilton, forskare och designer av virtuella verkligheter vars företag Mimerse utvecklar vr-självhjälpsappar för psykologiska behandlingsmetoder.

– Forskningen visar att virtuella miljöer skapar större kognitiva och beteendemässiga förändringar än “mental simulering”, alltså att bara försöka leva sig in i något med ren tankekraft. Men de intressantaste forskningsfrågorna enligt mig, till exempel hur man kommer kunna träna upp “emotionell intelligens” och interaktion med människor, har knappt börjat än.

Läs även: Linus Larsson: Den virtuella verkligheten slösas bort på alla som är för unga

Hur länge de empatiska effekterna efter ett genomfört experiment varar forskas det fortfarande på.

– Men inom psykologisk behandling och fobiträning med hjälp av vr ser man en långvarig förbättring från virtuella upplevelser. Så det skulle inte förvåna mig om de empatiskapande effekterna sitter i ett tag också, säger Hamilton.

Men risken är att all teknik kan missbrukas. Om vr kan skapa empati för något, finns förstås även risken att det i fel händer skulle kunna användas för att manipulera fram motvilja mot eller avsky för något. En annan risk med att utsättas för emotionellt starka upplevelser är att det i längden kan ske en avtrubbning.

William Hamilton berättar att när han första gången riktade en pistol mot sig själv i en vr-simulering var det mycket obehagligt. Men med tiden trubbades olusten av.

– vr tillåter användaren att träna bort spärrar som kan vara bra att ha kvar av en anledning. Kanske är det bäst om man alltid har ett visst mått av tvekan till att ta upp ett vapen, rikta det mot sin egen kropp och trycka av? Andra har berättat för mig hur de mist sitt obehag inför att få slag riktade mot ansiktet med hjälp av ett boxningsspel i vr, och att denna färdighet överförts till verkligheten. Här har utvecklare ett stort ansvar, och frågor som dessa är något som redan debatteras flitigt.

Fakta. Virtuell verklighet och 360.
Foto:
Före slakten. I ett experiment på Stanford får försökspersoner uppleva i virtuell verklighet hur det känns att vara en betande ko på ängen när slaktbilen kommer. Tanken är att få empatisk förståelse för djurens situation. Foto: Stanford
  • Virtuell verklighet, vr, kallas den audiovisuella teknik som simulerar en miljö som användaren kliver in och blir del av. Genom att ta på sig en hjälm eller ett headset med hörlurar återskapas en plats eller situation som man på olika sätt kan interagera med. Vissa vr-simulationer inbegriper även andra känsloförnimmelser, som doft och känsel.
  • 360 kallas det filmformat som är inspelat till vr-glasögon för att kunna ses i 360 grader, alltså i varje riktning som tittaren styr blicken. 360-filmer är inte interaktiva och tittaren förblir en passiv observatör.