Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Kultur & Nöje

Så ska SVT ta upp kampen med Netflix

Foto: Emil Wesolowski

Snart kommer SVT att kunna erbjuda tidigare tv-serier i klump och därmed konkurrera med kommersiella vod-tjänster. Nya programdirektören Lena Glaser har dragit lärdom av floppen Flow och lägger i dag krutet på vidareutveckling av flaggskeppet Play.

Tre programdirektörer blev två när SVT i vintras möblerade om i organisationen för att få fart på utvecklingen online. Tanken var att det digitala nu skulle genomsyra hela organisationen, istället för att, som tidigare, ha en direktör med särskilt fokus på det digitala. Men enligt Lena Glaser är förändringen inte så omvälvande som det låter.

— Kakan skärs på ett annorlunda sätt bara. Jag vill påstå att vi redan har haft det digitala tänket på ledningsnivå i många år. Men det här innebär att vi tar nästa steg.

Vi träffas på SVT:s interaktiva avdelning, i ett mötesrum ironiskt döpt till ”Napster” (en fildelningsprogram som dog 2001). Lena Glaser inleder intervjun med att hålla en analog presentation över alla de program hon numera basar över som ny programdirektör på SVT – från nischade titlar som “Vegorätt” och ”Bornebusch i tevefabriken” till ångvältar som ”Melodifestivalen” och ”Mästarnas mästare”. De utskrivna bilderna täcker till slut hela bordsskivan.

Foto: Emil WesolowskiFå skulle känna igen henne på gatan, men Lena Glaser en av de med allra mest makt över vad – och hur – vi ser på tv. I fjorton år har hon jobbat med digitala frågor och det interaktiva innehållet på SVT. När SVT Play lanserades för tio år var Lena Glaser ansvarig chef. Sedan en månad tillbaka har hennes digitala fokus utökats med fullt ansvar över tv-utbudet inom underhållning, kultur, drama, fakta och fritid. Tillsammans med Jan Helin, som tillträder i vår, ansvarar de för en programbudget på drygt tre miljarder kronor.

En av Lena Glasers stora utmaningar framöver blir att få publiken att hitta till SVT:s innehåll när tv-kanalerna slåss om uppmärksamhet och tittartappet i de yngre målgrupperna ständigt ökar. Under vårt samtal återkommer hon ofta till vikten av att paketera och presentera rätt.

— Även om de flesta gillar valfrihet kan det ibland bli utmattande att hela tiden välja i det enorma utbudet. Vi måste fortsätta arbeta med ett tydligt redaktörsskap. Vi vill dig som tittar någonting. Både att ge dig vad du vill ha och det du ännu inte visste att du ville ha. Ibland blir det senare knöligt.

Knölen som åsyftas är SVT:s stora satsning SVT Flow som gick i sank efter bara ett år. En satsning som hon själv var ansvarig för.

— Man kan alltid säga att ”vi var för tidigt ute”. Det främsta skälet till att vi la ner var att tjänsten inte blev tillräckligt tydlig, trots våra analyser. Vi ska vara modiga och prova nya saker, men jag tycker också att det kan vara modigt att backa tillbaka och göra om.

Men att göra om i bemärkelsen sjösätta en ny plattform är inte aktuellt. Efter floppen med Flow lägger SVT i dag all kraft på att vidareutveckla flaggskeppet SVT Play. Förändringar görs i dag med större eftertänksamhet.

En förändring som inom kort kommer att märkas på SVT Play är det nya reprisavtal som SVT har ingått med Teaterförbundet och Dramatikerförbundet. Det nya avtalet innebär att många av kanalens tidigare serier, som tills nu varit låsta av dyra rättigheter, kommer att släppas fria. Satsningen blir ett komplement till SVT:s Öppet arkiv (där äldre material till och med 2005 finns). I praktiken innebär det att SVT nu tar ett steg närmare konkurrenten Netflixs erbjudande om klumpkollning – där alla tidigare säsonger kan ses i ett svep. Aktuella dramaserier kommer dock fortsättningsvis att publiceras ett avsnitt åt gången.

— Vi kommer inte att göra som Netflix helt och hållet och släppa allt på en gång. Jag tror att folk uppskattar båda delar. Men det här blir en lite annan meny, säger Glaser och nämner tänkbara titlar som ”Äkta människor” (2012) och ”Livet i Fagervik” (2008) som snart kan bli tillgängliga på nytt.

— Självklart är det här en balansgång mellan hur mycket pengar vi lägger på repriser och hur mycket vi ägnar oss åt nyproduktion. Huvuduppdraget är nyproduktion, annars blir vi bara ett bibliotek på sikt.

I takt med att SVT satsat bredare och mer digitalt har de kommersiella mediebolagen kritiserat public service-draken för att konkurrera med dem på orättvisa villkor. Ungdomssatsningen ”Edit” och SVT:s receptsajt är två initiativ som fått hård kritik. Regeringens förslag på en evenemangslista – en lista över sportsevenemang och andra stora tv-händelser som svenskar ska kunna se via fri-tv – är ett annat. Om listan blir verklighet innebär det en avgörande fördel för företag som SVT – något som Konkurrensverket nyligen varnade för. Lena Glaser välkomnar debatten om public services roll även om hon vill nyansera den bild som de kommersiella tv-bolagen målar upp.

— Att konkurrera ut andra kan man fråga sig om vi gör. Att vissa program hade kunnat göras av en annan aktör vid ett enskilt tillfälle, det är sant. Men det är viktigt att se helheten, eftersom public service är helheten och något för alla. Det är centralt för oss att kunna göra program i alla genrer.

I årsredovisningen 2014 använder ni formuleringen ”bara genom ett stort genomslag kan SVT behålla sin ställning som ett demokratiskt verktyg”. Hur viktigt är tittarsiffror?

— Både och. Totalt sett är det viktigt att vi når ut och berör många. Våra breda program ska ha många tittare, annars har vi gjort fel. Men vi ska också vara nischade – och inom nischen ska vi nå ut till just de som är intresserade. Olika program har olika mål.

Ska SVT producera webbtidning, samtidigt som tidningarna tvingas till kraftiga besparingsåtgärder?

— Vår bas är rörlig bild. Men det är till exempel väldigt svårt att vara en relevant nyhetsleverantör om man inte ägnar sig åt bild och text. ”Edit” är en satsning för att nå en ny målgrupp, att hitta nya röster och profiler. Vi tittar hela tiden på hur våra format funkar. En del saker är inte självklara, säger Lena Glaser som i nuläget inte kan svara på vad som händer med ”Edit” nästa år.

Vad är viktigt när du nu ska utveckla framtidens tv-program?

— Jag skulle säga att kvalitet och verkshöjd blir allt viktigare. Jag och mina kolleger pratar också ofta om att SVT ska stå mitt på torget. Vi ska befinna oss där människorna är. Om en stor del av befolkningen befinner sig någonstans tankemässigt eller intressemässigt – då ska vi förhålla oss till det och göra tv-program utifrån vårt uppdrag.

Hur blir man tillräckligt relevant?

— I de lägen publiken vill veta vad som har hänt, till exempel, då blir snabbhet ett kvalitetskriterium och en förutsättning för att vara relevant. Men om du ska vara snabb – hur mycket är du beredd att tumma på resten? Relevant blir man genom att befinna sig på torget, men också genom att väcka nya frågor. SVT ska vara både mod och klokskap.

Foto i text: Emil Wesolowski

SVT 2016. Det här händer i public service-tv

Foto: Anders Hansson

Årets Allsång på Skansen – en sommartradition i SVT sedan 1979 – kommer att ledas av artisten Sanna Nielsen.

Eurovision Song Contest sänds i år från Globen. Semifinaler 10 maj och 12 maj och final 14 maj. Uppesittarkvällar för yngre tittare med sändningsstart kl 21.

Senare i höst kommer Lena Sundström att göra en ny reportageserie om yttrandefrihet i världen. Titel är ännu inte bestämd.

”Djävulsdansen II” – denna gång träffar Sanna Lundell och Ann Söderlund anhöriga till psykiskt sjuka.

Foto: FANNI OLIN DAHL / TTFoto: TT

EM i fotboll delas i år av SVT och TV4. Mästerskapet pågår 10/6-10/7.

I april startar en ny dramaserie för unga – ”#hashtag” – som inspirerats av Instagramupploppen i Göteborg. Visas på SVT Play.

”Känn dig som hemma” är en ny dokumentärsatsning. Serien följer några eldsjälar som lyckats skapa vänskapsband mellan asylsökande och svenska

SVT sjösätter en egen version av Sveriges Radios utrikesmagasin ”Konflikt”. Det nya programmet kommer att heta ”Friktion” och har preliminär start i början av april.

”Tror du jag ljuger?” är ett nytt underhållningsprogram med Anna Mannheimer där en rad kända gäster avslöjar udda karaktärsdrag och händelser i sina liv. Med hjälp av lagledarna Fredrik Lindström och Johan Glans ska de sedan försöka klura ut om det motståndarlaget berättar är sant eller lögn.

Foto: Eva Tedesjö Foto: Eva Tedesjö 

Årets stora dramasatsning är ”Midnattssol”, en fransk-svensk produktion med Gustaf Hammarsten i en av huvudollerna. Thrillern i åtta avsnitt utspelar sig i Norrlandsmarker ställer frågor om fördomar och tolerans i det moderna Europa.

Årets julkalender heter ”Selmas saga” och ska bli en klassisk julsaga. En luftskeppsexpedition till Nordpolen ska söka svar på frågan som alla barn ställer sig i jultider: finns tomten?