I bloggoperan "Sjökor och stekare", Norrlandsoperans stora operasatsning denna höst, har Kulturverket i Umeå engagerat 800 personer, största delen barn och ungdomar. 400 gymnasielever vid Dragonskolans yrkesprogram i Umeå har bloggat fram handlingen till operan. De skrev hundra ord vardera på en hemsida byggd av Humlab vid Umeå universitet.
KG Johansson, författare och professor vid musikhögskolan i Piteå, har sammanställt texterna från bloggarna. Av 40.000 ord finns cirka 10.000 med i librettot och han behövde endast tillföra nio egna ord för att binda ihop det hela. Teman som förekom i bloggarna var kärlek, konflikter, lust att resa, livsval och relationen mellan sjökor och stekare.
Den stora trenden var att tjejer skrev att killar är obegripliga och att killar skrev samma sak om tjejer.
- Tjejer och killar är som sjökor och stekare, alltså inte förenliga, säger regissören Staffan Aspegren, som tidigare bland annat regisse-rat "Rusalka" på Norrlandsoperan.
Bloggoperan är ingen inställsam uppsättning, där vuxna försökt förstå sig på ungdomar. Här skildras ungdomars liv med enormt stor kreativ frihet både för regissören och för ensemblen.
- Detta är nukonst. Vårt sätt att arbeta kommer att förändra synen på vad opera och ungdomsföreställningar är, säger Staffan Aspegren och tillägger:
- Norrlandsoperan hade aldrig kunnat genomföra detta utan Kulturverket. Att arbeta med deras metoder är framtiden. Detta är bland det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. Här formulerar unga stora sanningar för oss.
Det är inte operasångare som gör huvudrollerna i bloggoperan utan fem handplockade unga musikalartister. På scenen står dessutom en kör bestående av 17 unga sångare samt elever från danshögskolan i Rom som agerar huvudrollsinnehavarnas skyddsänglar.
- Tanken är att unga som ser "Sjökor och stekare" ska känna att de själva skulle kunna vara de som står på scenen, säger Staffan Aspegren.
Men varför kallas det bloggopera?
- Opera är ett vitt begrepp. I detta kreativa kaos, som tillfört Norrlandsoperan nya tankar och idéer, ser vi nya möjligheter, säger Magnus Aspegren, vd och konstnärlig ledare för Norrlandsoperan.
Musiken till "Sjökor och stekare" är komponerad av 12-17-åringar vid Umeå kommunala musikskola. Den har arrangerats av elever vid musikhögskolan i Piteå och framförs av proffsen i symfoniorkestern vid Norrlandsoperan. Sexåringar och estetelever har ritat kostymförslag som inspirerat kostymören och scenografen Elisabeth Åström.
- Det är häftigt att så många är delaktiga, man får lära sig ett helt nytt sätt att arbeta. Från början fanns varken scenanvisningar eller karaktärsbeskrivning, säger Jesper Sjödin, som gör en av huvudrollerna och som tidigare har medverkat i musikalen "Mamma mia".
- Att vi gör som barnen har sagt och tar kål på förutfattade meningar är tokviktigt, säger Martyna Lisowska, som också har en av huvudrollerna. Musiken med pop-, rock- och Mozartinfluenser är sjukt bra. Och texten, med avskalat rent språk, är bitvis mycket vacker. Den ger en inblick i ungas tankar som vuxna kan lära sig mycket av.
Bakom arbetet med "Sjökor och stekare" finns en unik pedagogik från Kulturverket i Umeå.
- För att nå alla unga måste kulturen möta dem i deras vardag på skolorna, säger Arne Berggren, verksamhetsansvarig för Kulturverket. Han var rektor för en estetisk inriktad gymnasieskola i Umeå när han för några år sedan fick uppdraget att titta på möjligheterna att starta en kulturskola i Umeå.
- Jag ville hellre satsa på en verksamhet med flexibilitet, där nya idéer snabbt kunde genomföras. Många jobbar i projekt i dag, samhället har förändrats. Jag ville åstadkomma ett nätverk där alla de som redan jobbar med kultur för unga i Umeå kan samarbeta. Och där unga kunde nås via skolorna.
Arne Berggren anser att musik- och kulturskolor kan göra skillnad för ungas kulturupplevelser.
- När verksamheten är frivillig
är det ofta unga med egen drivkraft, eller som har företagsamma föräldrar, som tar del av den.
Tanken med Kulturverket är att alla barn och ungdomar i Umeå kommun ska möta olika kulturyttringar och utveckla sitt skapande via experimentella läroprocesser. Och att dessa införlivas i skolans kunskapsuppdrag.
- Vi tar unga på allvar, tycker att de är viktiga och vill stärka deras tro på sin egen förmåga. Därför arbetar vi efter den pedagogiska modellen: barn säger åt proffsen vad de ska göra.
Genom samarbetspartner som Norrlandsoperan, Bildmuseet, Umeå folkets hus, Västerbottens museum, Umeå universitet, musikhögskolan i Piteå och Umeå kommunala musikskola får Kulturverket tillgång till ytterligare kompetens, lokaler och teknik. I samarbetet, som även görs mellan institutionerna, används redan lagd budget för exempelvis en utställning.
- Då kan vi ingå i denna utan större kostnad för oss. Att vi gör mycket för litet pengar är uppskattat bland politiker. Dessutom löser Kulturverket institutionernas uppdrag att göra något för unga, säger Arne Berggren.
Sju kommuner i Sverige vill nu köpa Kulturverkets modell som nyligen, och i konkurrens med 300 andra projekt i Europa, fick priset European Public Sector Award, instiftat av Tyskland under ordförandeskapet i EU. Syftet är att belöna metoder som bidrar till förnyelse i offentlig sektor. Även operan i Hanoi har inspirerats av Kulturverkets modell och kommer att samarbeta kring en operaföreställning år 2009.