Scenhösten 2008

Det ska vara en häst i höst

Publicerad 2008-09-08 12:04

Påklädning. "Hela projektet är en hyllning till hästtjejen", klargör Ann Petrén.

Tomas Ohlsson Påklädning. "Hela projektet är en hyllning till hästtjejen", klargör Ann Petrén.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Premiär 12 september. Dramaten startar sin höstsäsong i stallet. Skådespelarna och återfallsryttarna Ann Petrén och Lotta Tejle har fått fria tyglar och tänker inte falla ur sadeln förrän hästflickans anseende har höjts.

Två återfallsryttare sitter på Kungliga Dramatiska teatern och käkar äpplen. Iklädda svettiga t-tröjor och träningsbyxor skär de sig lite mot den guldbeströdda Marmorfoajén.

Om en stund kommer Ann Petrén och Lotta Tejle att resa sig upp och utföra en kadrilj så att hovarna, nej fötterna, ekar mellan marmorväggarna. Kadriljkoreografin har de lärt sig av Tinne Wilhelmsson, OS-tävlande dressyrryttare.

Men först får de berätta om idéerna bakom "Upp i sadeln!", en kabaré som sammanviger två världar vilka sällan möts: stallet och teatern.

- Hela projektet är en hyllning till hästtjejen, klargör Ann Petrén på sitt rakt på sak-sätt.

Både hon och Lotta Tejle var inbitna hästtjejer under flick- och tonåren.

- Jag vistades oerhört mycket i stallet i min ungdom. Det var som en oas, ett eget rum där man kunde få plats att mogna som flicka på väg att bli kvinna, säger Lotta Tejle.

Att hon använder uttrycket "ett eget rum", titeln på Virginia Woolfs feministiska klassiker, är ingen slump. Och när Lotta Tejle efter ett uppehåll på tjugo år nyligen började rida igen insåg hon hur mycket hon saknat det där rummet.

- Att vara i stallet igen känns som att komma hem, säger hon och får medhåll av Ann Petrén som har en snarlik hästhistorik.

Idén till "Upp i sadeln!" föddes lämpligt nog på hästryggen, när Ann Petrén var ute och red med Agneta Ehrensvärd, som regisserar föreställningen.

- Agneta är också återfallsryttare och har egna hästar. Vi funderade över det här passionerade förhållandet till hästen. Vad är detta? Hur uppstår det? Det här måste vi göra teater på!

Idén blev till manus när frågorna galopperade vidare till inte mindre än tre dramatiker: Lucas Svensson, Margareta Garpe och Martina Montelius. De har skrivit var sin del av kabarén.

- Deras tre olika röster har resulterat i tre dominanta teman som vi återvänder till genom att gå in och ut ur olika karaktärer, förklarar Lotta Tejle.

Hästar ur historien, återfallsryttare och stalltjejer är huvudämnen. När vi kommer in på stallflickan, eller mer exakt hennes status, stiger temperaturen i samtalet.

- Stalltjejerna har varit lite föraktade och förlöjligade. Och det är ju helt fel! utbrister Ann Petrén.

Men det som är så fantastiskt, fortsätter hon ivrigt och lutar sig fram i soffan, är att senare tids forskning har omvärderat den verksamhet som sker i stallet.

- Tidigare har man sagt att flickorna håller på med pysslande och omvårdnad i brist på killar. Man har talat om något sexuellt, något freudianskt. Men nu när man faktiskt tittat på vad det är för handlingar som utförs i stallet så är det tvärtom sådant som fostrar till självständighet, till att använda sin styrka och fatta snabba beslut. Just sådana egenskaper som flickor inte premieras för i andra sammanhang!

I en scen träffas en hästtjej som blivit kvar i stallmiljön och en framgångsrik affärskvinna som återvänt i jakt på en fristad från sin stres­siga tillvaro. Många kvinnliga chefer har varit ryttare, påpekar Ann Petrén. Inte så förvånande egentligen, menar Lotta Tejle, eftersom en ryttare måste inta ledarpositionen redan i relation till hästen, annars fungerar det inte ens att sitta upp.

Hit kommen får jag lov att inflika att jag inte tillhör dem som frivilligt tar kommandot över ett djur på ett halvt ton. Kommer vi som knappt satt foten i ett stall att hänga med i "Upp i sadeln"?

- Det förutsätter inga förkunskaper för att gå och se detta, säger Ann Petrén bestämt. Men vi vill förstås att många stalltjejer ska komma, det är en familjeföreställning.

På Dramatens hemsida beskrivs "Upp i sadeln!" som rolig, rapp och rivig. Kommer familjepubliken att bli underhållen?

- Det är ju ingen torr framställan vi gör, säger Ann Petrén. Vi gestaltar ridning med våra kroppar och har försökt fånga den lekfullhet man hade när man var liten och låtsasred på en käpphäst.

Det är nu Ann Petrén och Lotta Tejle reser sig och demonstrerar en kadrilj.

Deras ansikten är gravallvarliga. Knäna skjuter upp och nackarna knycker rytmiskt. Kadriljridning är hästbalett med militärisk precision. Det ser inte klokt ut. Nöjda över att reporter och fotograf skrattar dunsar "hästduon" pustande ner i soffan.

Tror ni inte att pojkarna har svårt att hävda sig i stallet då, bland alla flickor?

- Jo, säger Lotta Tejle. Som kille måste man vara jäkligt modig och stark för att vara kvar.

- Ridning har blivit en tjejsport, utom på elitnivå, tillägger Ann Petrén.

Hennes pekfinger åker upp i luften.

- Det är ungefär som på teatern. Det är kvinnorna som kommer hit men det är inte dem man skildrar på scenen.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Foto: Anna-Lena Mattsson Mona Sahlin tjänar mest efter Håkan Juholt.

Löfven får mindre i lön än Juholt fick

Upp i opinionen – ned i lön. DN kan i dag berätta att Stefan Löfven får betydligt mindre i lön än Håkan Juholt som fortfarande är bäst betald inom S.

Så mycket tjänar partiledarna. Reinfeldt i topp, Sjöstedt i botten.

Foto: DN

Sjukskrivna prövas med nytt begrepp

Ordet ”arbetsmarknad” försvinner. F-kassans förslag till vilket slags arbetsmarknad som sjukskrivna ska prövas mot är klart.

Foto: Scanpix

Hushållen betalar mest energiskatt

Medan företagen slipper undan. Riksrevisionen har granskat klimatrelaterade skatter. Så mycket betalar hushållen.

Foto: Scanpix

Bo Rothstein: Vänstern måste rannsaka sig

Det räcker inte att oroa sig över högerextremismen utan att bedriva självkritik. Vänstern måste ta itu med sina tabun. Bo Rothstein svarar Sveland.

Pär Ström: Feministerna har inte kunnat hantera sin framgång.

Maria Sveland: Hatet som gör mig politiskt deprimerad.

Foto: Scanpix Konkurrensen är bristfällig mellan storbankerna.

Storbankerna håller greppet

Misstänkt kartellbildning. Konkurrensen mellan storbankern har varit obefintlig i tio år. Konkurrensverket är starkt kritiskt.

”Svårt konkurrera med bolån.” Alla banker har samma inköpspris.

Konkurrensen är satt ur spel. Stendött på bankmarknaden.

Har du bytt bank någon gång?