Genmäle till DN:s artikelserie "Teater i kris":
Följande står att läsa i Staffan Valdemar Holms inledning till Dramatens årsredovisning.
"2007 kan inte summeras som ett av Dramatens mest lyckosamma år. Under 2007 har besöksantalet sjunkit något med ett negativt resultat som följd. En beläggning på 77 procent är i och för sig en nedgång, men måste ändå betraktas som acceptabelt. Förklaringarna till minskningen är flera, men inte svåra att finna. Det är tydligt att den negativa tendensen främst beror på höstsäsongen. Vi beslutade att inskränka oss till endast en premiär på Stora scenen under hösten. Valet föll på "Blottare och parasiter". Resultatet var konstnärligt sett absolut både viktigt och intressant. Emellertid var det publika utfallet sämre än vad vi hoppats på."
Huvudproblemet under hösten var emellertid att tre produktioner fick läggas ner. Orsaken var att ensemblerna, på grund av uppgifter i nya föreställningar, inte kunde hållas ihop. Resultatet blev att produktionerna att växla mellan blev för få.
Vi har med öppenhet gett DN tillgång till vår publikstatistik. Teatern ställer sig frågande till tolkningen av denna statistik.
Under de senaste fem åren har Dramaten legat på en jämn 79 procent beläggning plus/minus två procent. Fria biljetter delas inte ut för att "mörka" eller dölja ett "publikras". Tvärtom har antalet fria biljetter sjunkit med 3 000 biljetter om man jämför år 2006 med 2007.
Alla teatrar använder sig av uttagna biljetter i sin publikstatistik. Det är måhända ett allmänt mätproblem som DN uppmärksammar men påståendet att vi trycker ut biljetter och "överdriver" är helt felaktig. De föreställningar artikeln fokuserar på är några få uppsättningar som vi stöttat med fria biljetter.
Hovet får inga fria biljetter som DN påstår utan är fakturakund. Journalister har inte rätt till pressbiljetter om de inte skriver/rapporterar om teater och kultur. Inbjudna politiker, departementsanställda, författare, och kulturpersonligheter bjuds in till premiärer i marknadsföringssyfte och opinionsbildning. Två fria biljetter per uppsättning är en personalförmån. Stödbiljetter, cirka 2 procent av alla biljetter, går företrädesvis till skolor, folkhögskolor och till vissa grupper som normalt inte går på Dramaten.
Tredjeradenkort innebär att många skolor men även privatpersoner får tillgång till prisvärda biljetter. Tredjeradenkortet är en etablerad biljettkategori sedan 1974 som inte ska räknas ihop med fria biljetter.
DN hävdar att skådespelare slutar på teatern bland annat på grund av vantrivsel. Skälen till varför några nämnda skådespelare har slutat för flera år sedan samt nu är tjänstlediga varierar.
Beträffande succén "Fröken Julie", bytte teatern spelplats från Lilla till Stora scenen samt att ansträngningar gjordes för att förlänga speltiden, men detta gick inte att genomföra på grund av att ensemblen hade andra åtaganden.
Oskar Rosén
Marknadschef Dramaten
Dramatens inlägg är kortat av DN.
- - -
DN:s kommentar:
DN har beskrivit hur Dramaten tvingats ta till fribiljetter och generösa rabatter för att fylla salongerna, samt hur detta leder till felaktiga publiksiffror.
Oskar Rosén skriver att hovet inte får fria biljetter, utan faktureras. Oskar Rosén får gärna redovisa hur många biljetter som hovet använt och vad som fakturerats för biljetterna.
Att journalister som inte skriver om kultur ändå får fribiljetter har DN från ett flertal olika källor. På samma sätt är det med de anställdas fribiljetter. Biljettuttaget är mycket större än de två man har rätt till.
DN blandar i texten inte ihop fria biljetter med tredjeradenkort. Däremot berättar vi att intäkterna är sju kronor per tredjeradenbiljett, och att Dramaten alltså får väldigt lite betalt för väldigt många biljetter.
I lördagens artikel om Dramaten fick Staffan Rydén fel titel, vilket vi beklagar. Han är vice vd. DN kände inte till att den Hamlet-föreställning som illustrerade förstasidan var inställd på grund av sjukdom och därför inte räknas i statistiken. Det förändrar dock inte det faktum att Dramaten räknar uttagna biljetter som besökare även om biljetterna inte kommer till användning.
Det stämmer att Johan Rabaeus gick tillfälligt till Stadsteatern efter en schism. Enligt Rabaeus själv är han dock bara tillbaka på Dramaten för att arbeta med Ingemar Roos i "Drottningens juvelsmycke".